Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Kopieringsförfaranden med silversalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFI. KOPIERINGSFÖRFARANDEN MED SILVERSALTER.
721
kollodium, vari strontium- eller litiumklorid upplösts, blandas med en lösning av
silver-nitrat i överskott. Därvid bildas en klorsilveremulsion, som medelst speciella maskiner
(fig. 816) gjutes på papper, vilket förut försetts med en limning av gelatinlösning och
bariumsulfat (barytpapper). Användes ett kollodium med stor pyroxylinhalt (se sid. 680),
erhåller papperet en blank yta, blankt celloidinpapper; är pyroxylinhalten mindre, blir
ytan matt, matt celloidinpapper. Såväl matt som blankt celloidinpapper hade på sin
Fig. 816. Gjutmaskin för celloidinpapper.
tid utomordentligt stor användning och brukas ännu i dag ehuru numera i ringa
utsträckning. Man kopierar tills bilden nått den önskade mörkhetsgraden och »tonar» den
sedan i guld- eller platinabad, varvid det i skiktet reducerade silvret delvis ersättes med
guld, resp, platina, varigenom bilden erhåller en vackrare färgton. Därpå fixeras i
natriumtiosulfatlösning och skölj es, varefter bilden är färdig.
Fig. 817. Maskin för gjutning av gelatinemulsioner på papper (aristo-, bromsilver- och
klorbromsilverpapper).
Klorsilvergelatinemulsionspapperet eller aristopapperet framställes enligt samma
princip som celloidinpapperet, men bindemedlet är här gelatin. Gjutningen sker med en
maskin av den konstruktion, som fig. 817 visar. Behandlingen är ungefär densamma
som vid celloidinpapperet.
För att förenkla emulsionspapperens behandling kombineras stundom toning och
fixering. Man använder därvid ett s. k. tonjixerbad, som innehåller guldklorid och
fixernatron. Vid behandling i ett sådant bad tonas bilden på samma gång den fixeras.
I handeln förekomma även s. k. självtonande papper. Dessa äro utkopieringspapper,
vilkas skikt innehåller det för toning erforderliga guldsaltet; toningen sker på samma
gång bilden fixeras i ett vanligt fixerbad, och behandlingen är alltså ytterst enkel.
46—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>