Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Kopieringsförfaranden med silversalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
Fig. 818. Kopieringsapparat.
För kopieringen av utkopieringspapperet erfordras dagsljus eller en kraftig, på
violetta strålar rik, artificiell ljuskälla, t. ex en kolbåglampa eller kvicksilverlampa.
Klorsilvret är nämligen praktiskt taget endast känsligt för violetta strålar, vilka,
mycket sparsamt förekomma i de vanliga artificiella ljuskällorna: glödlampor etc.
Men även vid dagsljus eller annan på aktiniska, d. v. s. starkt kemiskt verksamma
strålar rik ljuskälla tar den direkta svärtningen relativt lång tid, och man kan därför
endast framställa ett mycket begränsat antal kopior per dag.
För att göra sig oberoende av dagsljuset eller en kraftig artificiell ljuskälla och för
att på kort tid kunna framställa ett större antal kopior försökte man redan på
1880-talet att även vid
positivprocessen använda
framkallning enligt samma
princip, som tillämpas vid
brom-silvergelatinförfarandet.
Man framställde för detta
ändamål ett papper, som
var överdraget med ett [-bromsilvergelatinemulsions-skikt,-]
{+bromsilvergelatinemulsions-
skikt,+} vilket belystes helt
kort, varefter det
framkallades och fixerades.
Dylikt papper, som kallas
bromsilverpapper eller
bro-midpapper, kom i bruk på
1890-talet, ehuru att börja
med huvudsakligen för
förstoring (se sid. 732). En
på bromsilvergelatinpapper
framställd bild kallas
vanligen bromidbild; den består
av metalliskt silver i form
av en svart fällning
inbäddad i ett gelatinskikt
på ett underlag av papper.
Under bromidpapperets första tid kunde de därmed erhållna bilderna i kvalitet
icke tävla med de medelst utkopieringspapperen erhållna, och detta positivmaterial
hade därför ringa praktisk användning, men i den mån det förbättrades, undanträngde
det alltmera de förr nästan allenarådande utkopieringspapperen.
Det dröjde emellertid ända fram till 1910-talet, innan man kunde säga att
framkall-ningspapperen helt och hållet tagit överhand; numera ha utkopieringspapperen endast
en relativt ringa användning.
I stället för ren bromsilvergelatinemulsion användes till framkallningspapper, i
synnerhet till kontaktkopieringspapper, ofta en emulsion, som innehåller en blandning
av klor- och bromsilver. Det med en dylik emulsion försedda papperet kallas
klorbrom-silverpapper eller gasljuspapper. Den senare benämningen gavs de först i marknaden
förda sorterna för att betona, att de kunde kopieras vid gasljus, alltså vid en relativt
svag artificiell ljuskälla; namnet har sedan bibehållits och betecknar som sagt ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
