- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
729

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Kopieringsförfaranden med kromsalter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOTOGRAFI. KOPIERINGSFÖRFARANDEN MED KROMSALTER.

729

i större eller mindre grad vill frigöra sig från den ursprungliga bildens rent »fotografiska»
karaktär.

Såsom konstnärligt uttrycksmedel tillämpas det av engelsmannen E. J. Wall 1907
uppfunna bromoljetrycket, som även, liksom oljepigmenttrycket, ger en av fet färg
bestående bild. Vid detta utgår man från en bild på bromidpapper. Utgångsbilden består
alltså av en i ett gelatinskikt inbäddad silverbild. Behandlas en sådan bild i ett s. k.
»blekbad», en lösning, som innehåller kaliumbikromat, kopparsulfat och bromkalium,
förvandlas silverbilden till bromsilver och samtidigt sönderdelas bikromatet på de
silver-haltiga ställena till kromoxid, som partiellt garvar gelatinskiktet. Garvningen
åstadkommes här utan ljusets inverkan, alltså icke, såsom vid de förut-beskrivna
kopierings-förfarandena, genom en fotokemisk utan genom en rent kemisk process. Sedan
kromoxiden avlägsnats med ett svagt svavelsyrebad och bromsilvret med fixernatronlösning
har man, liksom vid oljepigmenttrycket, ett partiellt garvat gelatinskikt, som på sätt
som vid detta förfarande är beskrivet infärgas med fet färg. Framför
oljepigmenttrycket har bromoljetrycket den fördelen, att man ej är bunden vid negativets storlek,
då ju utgångsbilden kan vara en förstoring på bromidpapper.

En medelst oljepigmenttrycket eller bromoljetrycket framställd bild kan övertryckas
på ett skiktfritt papper, t. ex. ett vanligt akvarell- eller ritpapper. Lägges den nyss
infärgade bilden i kontakt med ett dylikt papper och utsättes för kraftigt tryck medelst en
lämplig press, övergår färgen till det nya papperet, och man erhåller ett övertryck eller
transjer. Fig. 822 visar en reproduktion efter ett av fransmannen Robert Demachy
enligt en dylik metod utfört övertryck.

Ett annat rent kemiskt kopieringsförfarande är det av engelsmannen Thomas Manly
1905 uppfunna ozdbromjörfarandet, som i sin av A. F. Farmer 1919 utarbetade och nedan
beskrivna form fått namnet karbrotrycket eller karbroförfarandet.1 Man utgår även här
från en bild på bromidpapper och resultatet blir liksom vid pigmenttrycket en
gelatin-pigmentbild. Pigmentpapperet, som, såsom ovan är beskrivet, består av ett med ett
färg-gelatinskikt överdraget papper, badas i en lösning av kaliumbikromat och rött
blodlut-salt och bringas, efter att ha passerat ett svagt syrebad, i kontakt med en bromidbild,
vilket sker genom att en gummivals pressar pigmentpapperet mot den i vatten
uppmjukade bromidbilden. Vid den kemiska process, som därvid inträder, blekes
silverbilden och samtidigt sönderdelas bikromatet till kromoxid, som garvar
pigmentpapperets gelatinskikt. Efter c:a 15 minuter är den kemiska processen slutförd, man skiljer
nu det partiellt garvade pigmentpapperet från den blekta bromidbilden och överför
det på ett annat underlag, överföringspapper, och bortlöser, på samma sätt som vid
pigmenttrycket är beskrivet, det icke garvade gelatinet med varmt vatten. Den blekta
bromidbilden kan åter reduceras till metalliskt silver genom behandling med en
fram-kallare och därefter åter användas som utgångsbild för ett nytt karbrotryck.

På ett gelatinskikts egenskap att i förhållande till garvningsgraden mer eller mindre
rikligt uppsuga en vattenlösning av ett färgämne grundar sig bland andra pinatypien,
som uppfanns av Léon Didier och utarbetades av E. König 1905. Pinatypien utföres
på följande sätt: En med ett bikromat-gelatinskikt övergjuten glasplåt kopieras i kontakt
med ett diapositiv, varvid gelatinskiktet garvas i den mån ljuset inverkat. I
dagerpartierna blir garvningen störst, i skuggorna minst. Om plåten, sedan det av ljuset icke
påverkade bikromatet avlägsnats genom skölj ning, badas i en vattenlösning av ett
färgämne, uppsuges färglösningen av gelatinskiktet i den mån detta icke är garvat; de
krafti

1 Namnet karbro (engelska carbro} är bildat av första bokstäverna i carbon, kol, och. bromid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free