Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Kopieringsförfaranden med kromsalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
gast garvade partierna förbli alltså färglösa, de övriga uppsuga mer eller mindre av
färglösningen och man erhåller en transparent positiv bild. En på detta sätt infärgad plåt
kan även användas som tryckplåt. Om man nämligen pressar ett gelatinerat papper i
kontakt med densamma, uppsuges färglösningen av papperets gelatinskikt och en kopia
erhålles. Pinatypien har fått användning för framställning av transparenta bilder,
diapositiv, duplikatnegativ och vid färgfotografien. (Se sid. 748.)
Koppmannförfarandet, uppfunnet av G. Koppmann 1916, är en egenartad process,
som grundar sig på den garvande förmågan hos vissa framkallares oxidationsprodukter.
Om en bromsilverplåt eller -film exponeras från baksidan, d. v. s. genom glaset eller
filmen, och framkallas med en starkt alkalisk pyrokatekinframkallare utan eller med
endast ringa sulfit, bildas, i den mån bromsilvret reduceras, en produkt, som kraftigt
garvar gelatinet, varigenom detta förlorar sin förra löslighet i varmt vatten. Lägges
den framkallade plåten i till 40—45° C. uppvärmt vatten, upplöses det icke garvade
gelatinet och på glaset eller filmen kvarblir en gelatinrelief, som uppsuger färglösning,
om den lägges i en sådan. Om — sedan den ytan vidhäftande färglösningen avspolats
med vatten — den sålunda infärgade reliefbilden pressas i kontakt med ett gelatinerat
papper, avgives färgen åt papperet och en kopia erhålles. Efter en på nämnda sätt på
en plåt eller film framställd positiv reliefbild kan man taga ett önskat antal positiva
kopior i vilken färg man behagar. Koppmannförfarandet har särskilt fått
användning i färgfotografien för framställning av färgbilder på papper. (Se vidare sid. 748.)
Vid det av W. Willis 1864 uppfunna anilintrycket, som användes för framställning
av ljuskopior efter ritningar, utnyttjar man en annan egenskap hos bikromatet nämligen
dess oxiderande förmåga. Om ett med kalium- eller ammoniumbikromat och fosforsyra
ljuskänsliggjort papper belyses under en ritning på kalkerväv, sönderdelas bikromatet
på de belysta ställena, alltså på de ställen, som icke äro skyddade av ritningens mörka
linjer, och skiktet förlorar här sin oxiderande förmåga. Utsättes kopian för inverkan
av anilinångor oxideras anilinet endast på de ställen, där bikromatet är oförändrat,
och övergår här till anilinsvart, varigenom en positiv kopia erhålles.
Till kromatförfarandena hör även det s. k. inpudringsför farandet, som grundar sig på
att ett skikt, som innehåller gummi, bikromat och socker, i obelyst tillstånd är
hygrosko-piskt, d. v. s. har egenskapen att upptaga fuktighet ur luften, men förlorar denna
egenskap efter belysning. Om ett dylikt skikt kopieras under ett diapositiv och därefter
utsättes för inverkan av vattenånga, upptaga de obelysta ställena fuktighet och bli därvid
klibbiga. Inpudras skiktet med grafitpulver eller ett färgstoft, fastnar grafiten resp,
färgstoftet på de klibbiga ställena och en positiv bild erhålles. Om till inpudring brukas en
smältfärg, d. v. s. en sådan som användes till dekorering av porslin, kan bilden inbrännas
och man kan medelst denna metod framställa fotografiska bilder på porslin, fotokeramik.
Förutom de hittills beskrivna kopieringsförfarandena, vilka förekomma i många
varianter och under olika namn, finns ett stort antal sådana, som grunda sig på Ij
us-känsligheten hos mangan-, kobolt-, cer-, vanadium-, molybden-, bly- och tennsalter.
Då de emellertid icke fått någon nämnvärd praktisk tillämpning skola de här förbigås.
Man har även såsom basis för en del kopieringsförfaranden utnyttjat vissa organiska
föreningars egenskap att förändras under ljusets inverkan och antingen i obelyst eller
belyst tillstånd bilda färgade produkter med vissa närvarande reagentier. Även vissa
organiska färgämnens egenskap att blekas av ljuset och de s. k. leukoföreningarnas
egenskap att oxideras vid belysning och övergå till motsvarande färgämne har man på olika
sätt sökt utnyttja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
