Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Färgfotografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFI. FÄRGFOTOGRAFI.
735
stämmande periodisk reduktion förorsakades, vilken hade en strukturförändring till
följd, som gav skiktet egenskapen att företrädesvis reflektera ljusstrålar av den våglängd,
som förut inverkat på detsamma. Riktigheten av Zenkers teori bekräftades på ett
glänsande sätt genom det av Gabriel Lippmann 1891 i franska vetenskapsakademien gjorda
meddelandet, att han lyckats framställa hållbara fotografier av spektrets färger.
Lippmann erhöll för denna sin uppfinning 1908 års Nobelpris i fysik.
Vid Lippmanns färgfotograferingsjörf arande, även kallat interjerensmetoden, belyses ett
tunt kontinuerligt, alltså kornlöst bromsilvergelatinskikt eller bromsilveralbuminskikt i
omedelbar kontakt med en speglande yta. Detta ernår man genom att låta den känsliga
plåten utgöra ena väggen i en kyvett och fylla denna med kvicksilver (fig. 830). Man
använder för ändamålet en speciellt konstruerad s. k. kvicksilverkassett (fig. 831). Genom
Fig. 830. Kvicksilverkassettens princip.
Fig. 831. Kvicksilverkassett.
denna anordning kommer plåtens känsliga skikt i omedelbar kontakt med det speglande
kvicksilvret. Om nu plåten belyses genom glaset, reflekteras ljusvågorna i sig själva, och
på grund av interferens uppstår det fenomen, som kallas stående ljusvågor, och som
under analoga omständigheter har sin motsvarighet vid ljudvågor i luften och vid vattnets
vågrörelse. Såsom bekant karakteriseras spektrets olika färger genom olika våglängd.
Våglängderna äro utomordentligt korta och variera inom det synliga spektret mellan
0.000390—0.000780 mm; de längsta vågorna förnimma vi som rött, de kortaste som
violett, de mellan dessa färger i spektret liggande färgerna ha mellan nämnda värden
liggande våglängder.
Huru de stående ljusvågorna uppstå framställes schematiskt av omstående figurer.
Låt i fig. 832 våglinjen AB representera en ljusvåg av våglängden AD, med
rörelseriktningen AB. Om vågen skulle träffa en speglande yta i planet SS, så skulle den
reflekteras i sig själv. Detta anse vi ha inträffat i fig. 833, där AB är den infallande
vågen och BO den reflekterade, men såväl den förra som den senare upphäves på grund
av interferens, och i stället uppstår den resulterande stående vågen DE. Vid noderna
aaaa äro etermolekylerna i vila, mellan dessa ha de en oscillerande rörelse, som är störst
vid maximalamplituderna bbb. Fig. 834 framställer en annan fas av vågen, som visar
att noder och amplituder behålla sitt inbördes läge. Om nu dessa stående ljusvågor
uppstå inne i det ljuskänsliga, kornlösa skiktet, som på grund av sin strukturlöshet är
nästan glasklart, blir bromsilvret påverkat vid amplituderna, men lämnas intakt vid
noderna. Om nu plåten framkallas, reduceras det av ljuset påverkade bromsilvret till
metalliskt silver, och inne i skiktet uppstår ett system tunna, parallellt med plåtytan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
