- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
736

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Färgfotografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

736

FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.

orienterade silverlameller, vilkas periodicitet, sedan skiktet torkat, så att det har
samma dimensioner som vid exponeringen, överensstämmer med halva våglängden hos
det ljus, som förut inverkat. (Se fig. 835.) Där exempelvis rött ljus inverkat ligga
silverlamellerna på större avstånd än där blått ljus påverkat skiktet, ty rött ljus har
längre våglängd än blått. Betraktas en dylik plåt i vitt reflekterat ljus, så återkastas
på grund av interferens huvudsakligen strålar av den våglängd, som förut inverkat.
Till förklaring av detta fenomen kan fig. 836 tjäna. Låt GG föreställa en ytterst
tunn, genomskinlig silverlamell med parallella gränsytor inbäddad i ett optiskt tunnare
medium, t. ex. gelatin. Om en ljusstråle AB av vitt ljus träffar lamellens gränsyta, så

Fig. 832.

Fig. 834.

reflekteras, i enlighet med de kända optiska lagarna, en del av ljuset i riktningen BC,
under det att en annan del intränger i det optiskt tätare mediet och brytes till D, där
det träffar gränsytan till ett tunnare medium, varvid en del åter brytes i riktningen DE’,
en annan del reflekteras till B’. En del av det till B’ reflekterade ljuset brytes till C’
i riktningen B’C’, en annan del reflekteras till D’, där det åter brytes till E’. Då
infalls-och brytningsvinklarna i båda fallen äro lika stora blir BC och B’C’ parallella. Om
två parallella ljusstrålar samtidigt infalla (fig. 837), av vilka den ena A’B’ tar vägen
A’B’C’ under det den andra AB, på grund av brytning och inre reflexion, tar vägen
ABDB’C’, så sammanfalla de i B’C’. De båda strålarna ha en vägskillnad, som är
lika med BDB’, och om lamellen är så tunn, att BDB’ motsvarar en våglängd av en viss
ljussort, så kommer strålen AB en våglängd efter A’B’, vilket har till följd att
interferens uppstår, så att det ljus, som motsvarar denna våglängd, förstärkes på bekostnad
av de andra våglängderna i den vita strålen. Var exempelvis lamellens tjocklek lika med
halva våglängden för rött ljus, så blir, i enlighet med vad ovan är anfört, vägskillnaden
mellan den direkt reflekterade och den av den andra gränsytan reflekterade strålen

Fig. 833.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free