Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Kinematografi - Kinematografiens teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776
FOTOGRAFI och reproduktionsteknik.
tagningar, vilket antal alltså exponeras på 1/37 sekund. Rörelsefaserna vid en insekts
flykt, det moment under vilket en såpbubbla brister och andra företeelser av ytterst
kort varaktighet, har Bull med tillhjälp av sin ultrarapidkinematograf upptagit. Fig.
892 visar en del av en med ovan beskrivna apparat tagen bildserie av en trollsländas
flykt.
Med den av Carl Cranz 1909 konstruerade ballistiska kinematografen blev
gnist-kinematografien avsevärt förbättrad och dess tillämpningsområde utvidgat. Såsom
ljuskälla använde Cranz de ljusstarka gnistor, som alstras av en
högfrekvensväxelström-generator. Genom användningen av dylik växelström erhålles intermittent belysning
Fig. 893. Anordning för mikrokinematografi.
av utomordentligt hög frekvens, utan att någon anordning för strömavbrott, såsom vid
Bulls apparat, behöves. Cranz kunde på ett filmband, som med en hastighet av 100
meter i sekunden löpte över två motordrivna hjul, och vid en gnistfrekvens av 5 000
per sekund erhålla serier på ungefär 800 bilder, som med en utmärkt skärpa registrerade
de snabbaste rörelser. Flykten hos en projektil, som med en begynnelsehastighet av 1 000
meter per sekund lämnar mynpingen på en kanon, kan med en dylik apparat registreras.
Men icke endast projektilens bana utan även de intimaste företeelserna i dess omgivning
kunna medelst ultrarapidkinematografien avslöjas. Tack vare de luftförtätningar resp,
-förtunningar, som vid projektilens rörelse uppstå i strålgången, ändras luftens
bryt-ningsförmåga, vilket visar sig däri, att det förut homogent belysta fältet uppfylles av
mörka sliror, som tydligt avspegla luftens rörelser. Den kompressionsvåg, som bildas
framför projektilens spets, samt de bog- och aktervågor, som uppstå omkring densamma,
och som mycket likna de vågor en oceanångare lämnar efter sig på ett stilla hav, ha tack
vare gnistfotografien blivit sedda.
Mikrokinematografi. I förening med mikroskopet har kinematografien fått
användning inom forskningen, tekniken och undervisningen och där gjort utomordentliga
tjänster. Principen är helt enkelt den att ögat ersättes av kinokameran, som upptager
seriebilder av det rörliga förloppet.
Fig. 893 visar en schematisk anordning för mikrokinematografi. A är en ljuskälla, B
en kondensor, C en kylkyvett (nödvändig vid upptagning av värmekänsliga organismer
o. dyl.), E en samlingshus, F är slutaren, som här är placerad utanför kameran för att
föremålet endast skall behöva utsättas för strålningen under sj älva exponeringsmomenten,
G är mikroskopet och K kinokameran.
Tack vare mikrokinematografien kunna många mikroskopiska företeelser, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
