Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Kinematografi - Kinematografiens teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINEMATOGRAFI. TEKNIK.
777
förut varit förbehållet enstaka forskare att skåda, förevisas inför ett stort antal åskådare.
Olika mikroorganismers liv, biologiska processer, fysikaliska företeelser, såsom t. ex.
kristallernas tillväxt och den Brownska molekylarrörelsen, äro några exempel på vad
som medelst mikrokinematografien kan demonstreras och studeras. Genom att de
enskilda delbilderna upptagas med längre intervall, kunna långsamma utvecklingsprocesser
utspelas på kort tid och därigenom göras mera överskådliga. Om man förenar
upptag-ningskameran med ett urverk, som, låt oss säga, varje minut tänder ljuskällan och gör en
upptagning, kan exempelvis utvecklingen av en bakteriekoloni, som i verkligheten tar
24 timmar, vid projektionen utspelas på minut.
Kinematograf! i naturliga färger. Vid försöken att lösa färgkinematografiens problem
har man tillämpat de olika metoder, som användas för framställning av stillastående
transparenta färgfotografier. Svårigheterna bli. emellertid här avsevärt större på grund
av den nödvändiga korta exponeringstiden och de fordringar, som betingas av den starka
förstoringen vid projektionen.
Närmast till hands synes vara att tillämpa färgrasterprincipen, som ju vid
framställning av stillastående färgbilder lämnar synnerligen goda resultat, så mycket
mera som denna princip icke förutsätter några speciella upptagnings- och
projektions-anordningar. En färgrasterfilm skulle, under goda ljusförhållanden och vid användning
av ett mycket ljusstarkt objektiv, kunna upptagas med en vanlig kinokamera och
projektionen skulle kunna ske med en vanlig projektor.
En olägenhet hos färgrasterförfarandet är emellertid, att den mosaikartade
raster-strukturen framträder störande vid projektionen, som ju alltid sker i förening med stark
förstoring. Att framställa ett tillräckligt fint färgraster är icke möjligt; olika tekniska
skäl sätta här en oöverkomlig gräns. En sak, som i ännu högre grad inskränker denna
metods praktiska värde, är att man vid varje upptagning endast erhåller en enda film;
alla försök att mångfaldiga färgrasterbilderna ha — om vi bortse från de här icke
brukbara metoderna med separat färgraster — utfallit otillfredsställande.
Icke desto mindre har man sökt lösa problemet på denna väg, och några fabriker
framställa numera färgrasterfilmer för kinematografiskt bruk. I det färgraster, som man
härvid använder, utgöres filterelementen av mikroskopiskt små orangeröda, gröna och
blå violetta celluloidkulor, som äro fast förbundna med själva filmens celluloidunderlag.
Genom pressning vid lindrig värme urpressas celluloidkulorna, så att de bilda ett jämnt
färgraster och på detta gjutes den pankromatiska bromsilvergelatinemulsionen.
Behandlingen av en sådan film är alldeles densamma som den vid färgrasterplåtarna använda
(se sid. 746), d. v. s. man tillämpar s. k. bildomvändning och erhåller således utan
kopiering en positiv, transparent färgbild.
Även om färgrasterfilmen under exceptionellt goda ljusförhållanden, och om man
nöjer sig med måttlig förstoring kan ge rätt brukbara resultat, kan dock denna metod
av nyss anförda skäl icke betraktas såsom någon tillfredsställande praktisk lösning av
färgkinematografiens problem.
Bättre praktiska resultat har man uppnått med de metoder, som grunda sig på
färgernas analys genom upptagning av tre separata delbilder, efter vilka sedan de färgade
bilderna erhållas enligt additiv eller subtraktiv färgsyntes (jfr sid. 739). Medelst denna
metod, särskilt genom additiv trefärgsprojektion, har man i själva verket uppnått
utomordentligt goda resultat. Att metoden emellertid har en mycket begränsad
användning får tillskrivas de tekniska svårigheter, som äro förbundna med dess praktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
