Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Reproduktionsteknik - Fotomekaniska reproduktionsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
860
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
Fotomekaniskt högtryck, kemigrafi. Gäller det att med tillhjälp av
boktrycks-pressen mångfaldiga en bild, kommer ett högtrycksförfarande till användning.
Hög-trycksformen fordrar nämligen samma tryckteknik som boktrycket och kan därför
tryckas tillsammans med boktryckstexten. Detta gör att högtrycksförfarandena äro
de utan jämförelse mest använda av reproduktionsmetoderna, även om de på sista
tiden fått en allvarlig konkurrent i det moderna rotationsdjuptrycket.
Den del av den fotomekaniska reproduktionstekniken, som har till uppgift att
framställa tryckformar eller klischéer för högtryck, kallas kemigraji.
Fig. 1013 a. Gradationsskala i streckmaner.
Innan vi övergå till en beskrivning av de kemigrafiska förfaranden, som numera
vanligen användas i praktiken, vilja vi erinra oss högtryckets teknik. Hos
högtrycks-formen ligga, såsom vi redan förut nämnt, alla färgtagande partier upphöjda och i en
och samma nivå; de icke färgtagande äro däremot så mycket fördjupade, att de vid
infärgningen med valsen icke kcmma i beröring med denna. (Jfr fig. 963 sid. 821.)
Fig. 1013 b. Gradationsskala i punktmaner.
Eftersom alla färgtagande partier ligga i samma plan, måste de vid invalsningen taga
lika mycket färg och vid tryckningen alltså bli lika svarta. Alla övergångar från svart
till vitt, från skugga till dager, måste därför åstadkommas genom bildens uppdelning
i streck eller punkter. Bäst studerar man denna sak genom ett betrakta ovanstående
figurer. Fig 1013 a framställer en skala, vars olika fält bestå av mörka streck, som alla
äro lika svarta. Såsom vi se uppstå de olika tonvärdena genom att strecken ha olika
bredd, så att de mer eller mindre utfylla bildytan. Fig. 1013 b är en liknande skala, men
bildelementen utgöras här av punkter. Varje ytenhet innehåller lika många punkter,
vare sig fältet är ljust eller mörkt, men i de ljusa fälten äro punkterna små, i
mellan-tonerna större och i de mörkaste så stora, att de t. o. m. gripa över varandra, så att
endast små ljusa mellanrum återstå.
Är originalbilden en streckteckning, kan den utan vidare reproduceras i jototypi;
är den däremot en halvtonbild, t. ex. ett fotografi, en lavering, en målning e. dyl., måste
dess halvtoner uppdelas i ett system av punkter, vilket sker genom autotypi. Härav
framgår att reproduktionssättet måste anpassas efter originalets beskaffenhet.
Samtliga i Uppfinningarnas bok återgivna streckteckningar äro reproducerade medelst
fototypi, halvtonbilderna i autotypi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
