Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Reproduktionsteknik - Fotomekaniska reproduktionsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPRODUKTIONSTEKNIK. FOTOMEKANISKA REPRODUKTIONSFÖRFARANDEN. 875
tinskiktet garvat. Behandlas det belysta skiktet med kallt vatten, så utlöses det av
ljuset icke påverkade bikromatet, och samtidigt uppsuger gelatinskiktet vatten i
den mån det icke är garvat. Om en sålunda förberedd tryckform medelst en elastisk
vals invalsas med fet färg, »tar» färgen endast i den mån tryckformen är torr, och man
erhåller på gelatinskiktet en bild av fet färg,, som vid tryckningen i tryckpressen avgives
åt papperet.
Såsom underlag för gelatinhinnan användes vanligen en tjock glasskiva, men man
har även för detta ändamål använt aluminiumplåtar. På sista tiden har en särskild för
Fig. 1030. Offsetpress frän Premier & Potter Printing Press Co., New York.
ändamålet framställd film, s. k. ljustryckfilm (Agfa-ljustryckfilm), kommit i marknaden.
Denna utgöres av på celluloid gjuten, speciellt preparerad gelatin, som göres ljuskänslig
genom badning i bikromatlösning. Det vanligaste underlaget är som sagt en tjock
glasskiva. Denna, som bör vara mattslipad, förses först med en förpreparering av
vattenglas, som har till uppgift att binda gelatinhinnan vid glaset. Glasskivan lägges
därefter horisontalt och övergjutes med en varm lösning av gelatin och kalium- eller
ammo-niumbikromat och torkas i mörker vid omkring 60°. Vid denna temperatur skrumpnar
hinnan och får en viss kornig struktur, som har betydelse för halvtonernas riktiga
återgivande. Man kopierar, som ovan är omtalat, under ett sidoomvänt negativ och sköljer
sedan plåten i rent, kallt vatten, tills allt av ljuset icke påverkat bikromat är avlägsnat.
Skulle man genast efter tvättningen försöka invalsa plåten med fet färg, så skulle en
mycket svag bild erhållas, ty den efter tvättningen starkt uppsvällda hinnan skulle,
utom på de mycket starkt garvade ställena, vägra att taga färg. Man låter därför plåten
torka och »fuktar» den före tryckningen med en fuktvätska, som innehåller vatten,
glycerin och ammoniak. Då glycerinet har egenskapen att länge hålla hinnan fuktig,
kan ett stort antal avtryck tagas, utan att fuktningen behöver förnyas. Infärgningen
sker omväxlande med läder- och limvals. Den förra lämnar färgen, som sedan jämnare
fördelas med den senare. Trycktekniken är f. ö. den samma som vid det litografiska
trycket, och de därvid använda pressarna äro med mindre variationer konstruerade
enligt samma princip som dessa (se fig. 1008 och 1010).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
