Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Reproduktionsteknik - Fotomekaniska reproduktionsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
Ljustrycket har numera ringa användning. Det har fått farliga konkurrenter i
det moderna djuptrycket och offsettrycket; dock har det ännu användning för en del
vetenskapliga och merkantila arbeten, i synnerhet om det är fråga om smärre
upplagor.
En fördel hos ljustrycket är, att man icke behöver omvandla bilden i något
punkt-eller kornmaner för att efter en halvtonbild erhålla en brukbar tryckform.
Då ljustrycket ger väl detaljerade avtryck med synnerligen mjuka övergångar,
som rätt mycket likna originalfotografier, och då dessutom tryckformen är billig att
framställa, är ljustrycket för vissa slag av arbeten en synnerligen värdefull
reproduk-tionsmetod. Dess nackdelar äro, att tryckformen på grund av sin natur ej håller ut
någon större upplaga (på sin höjd ett par tusen exemplar) och att avtrycken -— ehuru
ofta mycket vackra — dock sakna den kraft och must, som ofta önskas.
Färgtryck. Såväl de manuella som de fotomekaniska reproduktionsmetoderna
ha fått användning för framställning av färgtryck, varmed här menas flerfärgade tryck.
Bland de äldre grafiska metoderna var det huvudsakligen litografien, som
tillämpades, när det var fråga om färgreproduktion. Den vid det litografiska färgtrycket,
kromolitografien, mest använda tekniken är följande:
efter originalet framställes först, vanligen genom övertryck, en teckning på sten,
som anger bildens konturer eller de olika färgfältens begränsningslinjer. Efter denna
konturteckning göras lika många avtryck som det antal tryckfärger man ämnar
använda för att ernå den åstundade koloriten. Om ett sådant avtryck, som är tryckt
med klibbig färg, inpudras med ett torrt färgstoft och sedan pressas i kontakt med en
torr litografisk sten, erhålles en teckning på stenen, som anger bildens konturer.
Dylika överföringar, s. k. klatscher, utföras i samma antal, som man vill framställa
färg-stenar. På klatscherna utföras nu med fet färg eller krita de partier, som skola ha en
viss färg, och varje färgsten tryckes med sin resp, färg på ett och samma papper.
För att möjliggöra att de enskilda trycken sammanfalla, »passa», förses stenarna med
passmärken, efter vilka trycken inriktas.
Vid de äldre kromolitografiska förfarandena användes ofta 8—10, ja stundom
ända upp till 20 tryck, för att ernå den åstundade färgeffekten eller koloriten, vilket
naturligtvis erfordrade lika många färgstenar. Det behöver icke framhållas, att det
var ett både svårt och mödosamt arbete att utarbeta dessa färgstenar, som ju var och
en skulle representera en av de många färgkomponenter, av vilka det färdiga tryckets
kolorit var sammansatt. Man fann emellertid snart, att man genom lämpligt val av
tryckfärger och genom att skickligt utnyttja den färgblandning, som uppstår vid
färgernas tryckning över varandra, högst betydligt kunde inskränka tryckfärgernas antal,
och att man med relativt få färger kunde erhålla ett oändligt antal olika färgtoner och
färgnyanser.
År 1722 offentliggjorde Jakob Christoph Le Blon i Frankfurt am Main (* 1678,
f1741) sina försök att med endast tre färger, rött, gult och blått, erhålla alla andra
färger genom att trycka tre medelst mezzotintogravyr framställda plåtar med
transparenta färger över varandra. Le Bion var alltså den förste, som för ett grafiskt
förfarande utnyttjade den sedan början av 1600-talet kända subtraktiva trefärgssyntesem
Att endast med ögat analysera naturens färger och framställa de tre tryckformarna
på manuell väg var emellertid ett utomordentligt svårt arbete, som, för att lämna
någotsånär nöjaktiga resultat, fordrade mycket stor skicklighet och erfarenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
