Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Kontorsteknikens utveckling i stora drag - Skrivhjälpmedel - Skrivtecknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRIVHJÄLPMEDEL. SKRIVTECKNEN.
881
metoder. Men även i ett land som vårt, där arbetsstyrkan på ett medelstort kontor
uppgår till ett eller annat tiotal personer, är det naturligtvis av största vikt att så långt
som möjligt ersätta mänsklig arbetskraft med mekanisk. De sociala konsekvenser, som
en sådan arbetsomläggning innebär, och som vi nu bl. a. kunna skåda i arbetslösheten
inom kontoristernas leder, äro givetvis djupgående men kunna ej här upptagas till
diskussion.
En framställning av föreliggande art kan lätt framkalla den uppfattningen, att
det är endast genom användande av tekniska hjälpmedel, som så väsentliga
kostnadsbesparingar nu kunna ernås på våra affärskontor. Man bör emellertid icke glömma, att
kontorsorganisationens uppgift icke blott är att tillse, i vad mån mänskligt
arbete kan ersättas med mekaniskt, utan i lika hög grad att ordna det under alla
förhållanden nödvändiga personliga arbetet på det mest rationella sätt. Redan genom en
ändamålsenlig omläggning av arbetsfördelningen inom ett kontor kunna väsentliga
besparingar uppnås. När man sålunda erfar, att det lyckats vid ett av våra affärsdrivande
statliga verk att efter en nyligen företagen omorganisation nedbringa
kontorspersonalens antal från 150 till 50 och minska den erforderliga golvarean i rummen till hälften,
samtidigt som tillförlitligheten i arbetet ökades, så måste man betänka, att detta icke
skett endast genom införande av mekaniska arbetshiälpmedel (i detta fall
huvudsakligen s. k. bokföringsmaskiner) utan till mycket stor del tack vare ett bättre
tillrättaläggande av hela arbetsproceduren än tillförene, varvid man kunnat i stor
utsträckning ersätta högkvalificerade personer med enklare utbildade och således lägre avlönade
kontorister.
Även om detta samlingsverks läggning icke tillåter ett ingående på »uppfinningar»,
som ligga inom personorganisationens verksamhetsfält, hava vi ansett oss böra
åtminstone med förestående korta påpekande framhålla, att »kontorstekniken», i den
betydelse vi här använda detta ord, icke bör betraktas alltför ensidigt utan såsom en del av
»kontorsorganisationens» vittomfattande arbetsområde.
SKRIVHJÄLPMEDEL.
Det torde knappast innebära någon överdrift, om man påstår, att mer än hälften
av det i våra dagar utförda skrivarbetet verkställes på affärs- och därmed jämförbara
kontor. Med tanke härpå bör ej blott en redogörelse för de nu brukliga skrivhjälpmedlen
utan också en kortfattad överblick över den historiska utvecklingen av vår skrift kunna
försvara sin plats i ett arbete av föreliggande art.
Vi skola då först uppehålla oss vid skrivkonstens utveckling närmast med hänsyn
till skrivtecknen, därefter vid de olika slag av material (papyrus, pergament, papper etc.),
på vilka skrivningen sker, för att slutligen redogöra för skruvverktygen, d. v. s. de
redskap, med vilkas hjälp skrivtecknen utformas, t. ex. pennor och maskiner.
Skrivtecknen.
Utvecklingen av den vanliga handskriften. Hos många primitiva folkslag
begagnades — och begagnas ännu i dag — bilder av föremål icke blott för att beteckna
före-56—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
