Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Skrivhjälpmedel - Skrivtecknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRIVHJÄLPMEDEL. SKRIVTECKNEN.
883
mellersta och västra Europa. Framåt 1200-talet begynte skriften under påverkan av
den gotiska byggnadskonsten att visa mera kantiga och spetsigå men också klumpigare
former. Visserligen återvände man i Väst-Europa förr eller senare till rundare
bokstavs-former, men den gotiska skriften har ända till våra dagar bibehållit sig i Tyskland, där
man ännu med förvånansvärd konservatism fasthåller vid dess spetsiga och för de flesta
västeuropéer svårtydbara bokstäver (»tysk stil»).
Till det latinska alfabetets 23 bokstäver synas först på 1700-talet hava fogats
särskilda tecken för j (förut gemensamt med i) och v (förut lika med u). Tyskarna, som
redan tidigt skrivit w i st. f. v, började använda denna sista bokstav för f-ljudet (vid
sidan av /), medan engelsmännen åter upptogo w för ett särskilt »halvvokal»-ljud.
Medan svenska — och på sistone även norska — språket räknar å, ä och ö såsom
särskilda bokstäver, behandla tyskarna ä, ö och ü såsom om de skreves ae, oe och ue. I
själva verket hava ju också sistnämnda bokstäver uppstått på så sätt, att man över a, o
resp, u placerat ett litet e. Vårt å har naturligtvis uppkommit av bokstaven a med ett
däröver satt litet o; allmänt synes denna bokstav hava blivit införlivad med det svenska
språket under påverkan av 1526 års Nya testamente, där den allmänt användes.
Den nutida hand- och niaskinskriften. I svenska räkenskapsböcker påträffar man
den gotiska skriften (»tysk stil») ända långt in på 1700-talet, men man torde då
ha begynt alltmer övergå till de nu brukliga skriftformerna med relativt svagt lutande
runda kursivbokstäver, som utvecklats ur den karolingiska skriften. Strax före senaste
sekelskiftet införde man i åtskilliga skolor i vårt land den s. k. lodräta stilen, varigenom
man ville befordra en rakare kroppshållning hos eleverna. Men då det visat sig, att stilen
längre fram, då kravet på snabbare skrift gör sig gällande, lätt blir vårdslösad, har man
på senare år återgått till den högerlutande stilen, som synes ligga bättre till för handen.
För speciella ändamål inom affärslivet, framför allt för åstadkommande av tydliga
överskrifter på ritningar och diagram, liksom för fönsterskyltning användes rundskrift
samt olika former av s. k. konstskrift, för vilken man konstruerat särskilda stålpennor,
kork- eller träspetsar.
Ehuru vi först något längre ned på tal om skrivverktygen hava anledning att tala om
skrivmaskinernas konstruktion, böra vi redan här nämna, att de första fabriksmässigt
framställda skrivmaskinerna endast hade stora bokstäver av antikva-typ (sålunda sedvanliga
stora tryckbokstäver). Relativt snart införde man dock även små bokstäver. För vanlig
korrespondens användas numera också stora och små bokstäver vid maskinskrift efter
samma principer som vid handskrift. Men vid utskrivning av checkar, växlar,
konosse– ment och framför allt bokföringstext har man under de senaste åren alltmera börjat återgå
till att uteslutande begagna stora bokstäver. Då det gäller att förhindra förfalskningar av
text, kan man med stor fördel använda maskiner försedda med perforerande typer.
Eftersom det även inom affärskretsar synes vara tämligen obekant, att även de
vanliga standardskrivmaskinerna kunna utrustas med en mångfald olika skrifttyper,
passande för skilda ändamål, vilja vi hänvisa till nedanstående avbildning av några mera
sällan förekommande stilsorter.
Även om vårt alfabet kan synas för mången vara färdigutbildat, finnas vissa
betänkliga luckor kvar att utfylla. Endast mycket få språk — bland dem finskan — ha närmat
sig idealet att erhålla en fullt fonetisk skrift, där varje bokstav under alla förhållanden
betecknar blott ett bestämt ljud. För genomförande av denna tanke krävas emellertid
flera bokstavstecken än de, som stå till vårt förfogande i det nu brukliga alfabetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
