Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Skrivhjälpmedel - Skrivverktygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
892
KONTORSTEKNIK.
tangenterna voro ordnade som på ett piano. Liknande pianotangent-princip användes
även av engelska och amerikanska uppfinnare på 1850-talet; den bästa av dessa
konstruktioner var av engelsmannen Ch. Wheatstone.
Av de före år 1850 gjorda uppfinningarna inom skrivmaskinsområdet har endast den
av fransmannen P. Foucauld år 1849 konstruerade apparaten för blindskrift kommit
till större praktisk användning; en av de viktigaste nyheterna på denna var
mellanslags-tangenten. Foucaulds idéer ha utvecklats av den danske dövstumläraren, pastor
Malling-Hansen. Dennes år 1865 uppfunna »skrivkula» var huvudsakligen avsedd för
blindskrift men kom även till användning för affärsändamål och torde ha varit den första
fa-briksmässigt tillverkade skrivmaskinen. Den kunde inrättas för elektrisk drift och hade
en anordning för radskifte samt signalklocka.
Bland de tidigare försöken må ytterligare nämnas följande, som alla tillkommit i
Förenta staterna:
A. E. Beach (åren 1847—56), typarmskonstruktion, påminnande om den, som kom
till användning på de flesta under perioden 1873—1910 tillverkade maskinerna;
d:r S. W. Francis (1857), pappersvagn, som flyttades ett steg framåt för varje
tangentanslag;
John Pratt (1866), maskin benämnd »Pterotype» med en metallplatta eller ett hjul,
på vilket 36 typer voro placerade i rader bredvid varann; vid nedtryckning av en tangent
rördes plattan eller hjulet så, att den önskade typen kom framför tryckpunkten;
samtidigt pressade en hammare skrivpapperet (och ett framför detta placerat karbonpapper)
mot typen, varigenom bokstaven trycktes på papperet.
Det var denna sistnämnda uppfinning, som gav impulsen till konstruktion av den
första verkligt betydelsefulla och i alla avseenden praktiskt brukbara skrivmaskinen.
Visserligen synes Pratts egen maskin icke ha ens i förbättrat skick lämnat
experiment-stadiet. Men den väckte på sin tid stort uppseende och omnämndes synnerligen
fördelaktigt, särskilt i den amerikanska pressen.
I en artikel i tidskriften »Scientific American», där Pratts uppfinning beröres, talas
i för sin tid synnerligen djärva ordalag om den revolutionerande betydelse, som skulle
följa med en praktiskt användbar skrivmaskin, och möjligheten för författare och andra
att »spela på det litterära pianot». Den amerikanske uppfinnaren C. Glidden kom att
läsa denna artikel och visade den för tvenne boktryckare, C. L. Sholes och S. W. Soulé,
vilka i en verkstad i Milwaukee arbetade på konstruerandet av en automatisk
numre-ringsmaskin. Resultatet härav blev, att ett samarbete mellan dessa tre personer uppkom,
vilket under hösten 1867 resulterade i konstruktionen av en ny skrivmaskinstyp. Sholes
och Soulé voro de, som närmast sysslade med experimenten, och de fingo därvid
värdefull hjälp av den tyskfödde mekanikern M. Schwalbach, som arbetade i samma
verkstad. Ehuru den första modellen uppvisade en mängd ofullkomligheter, var det dock
möjligt att med den framställa en tydlig skrift med anmärkningsvärd hastighet. Särskilt
den sistnämnda egenskapen var av allra största betydelse, ty så gott som alla förut
framkomna skrivmaskinskonstruktioner voro klumpiga och svårhanterliga.
I fortsättningen blev det Sholes, som ensam fortsatte experimenten, finansiellt
understödd av advokaten J. Densmore. Efter ständiga förbättringar och sedan 25—30 nya
modeller sett dagen, ansåg man sig år 1873 ha kommit så långt, att man kunde börja
fabriksmässig tillverkning av maskinen. Densmore lyckades nu med hjälp av
affärsmannen G. W. N. Yost förmå den stora gevärs- och symaskinsfabriken E. Remington &
Sons i Ilion att upptaga tillverkningen. Det dröjde dock till år 1876, innan man, efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
