Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Räknehjälpmedel - Räknemaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908
KONTORSTEKNIK.
Leibniz maskin var utrustad med enkel tioöverföring, hade en vev, med vilken man
vred åt ena hållet för utförande av addition och multiplikation men åt motsatt håll för
subtraktion och division, och hade även en flyttbar »vagn» (se härom längre ned).
Räkneverkets viktigaste del var trappvalsen, av vilken en schematisk ritning finnes å
sid. 910.
Först omkring 100 år senare konstruerades en praktiskt fullt användbar
räknemaskin av den württembergiske kyrkoherden Hahn (år 1770) och strax därpå en annan
av den hessiske officeren Mueller (1786). Ett av de väsentligaste konstruktiva
framstegen i Hahns maskin bestod i en väsentligt förbättrad tioöverföring. Någon egentlig
fabrikation av räknemaskiner påbörjades dock icke förrän omkring år 1820, då den i
Elsass födde försäkringsdirektören C. X. Thomas i Paris upptog tillverkningen utav en av
honom patenterad trappvalsmaskin. Efter honom ha maskiner av trappvalstyp fått
benämningen Thomasmaskiner, ehuru man snarare borde tillskriva Leibniz äran av den
till grund för dem liggande viktigaste konstruktionsdetaljen.
Leibniz säges även ha konstruerat en maskin, i vilken ett slags »pinnhjul» (se härom
sid. 911) med ställbara kuggar användes. De första patenten på dylika maskiner uttogos
av engelsmannen Wertheimber (år 1843), amerikanaren Baldwin (år 1875) och
svensken Odhner (år 1878). Efter den sistnämnde har denna maskintyp fått sitt namn
(»Odhner-maskiner»).
Från tiden omkring år 1880 började antalet uppfinningar inom räknemaskinsområdet
att bliva synnerligen stort, och vi kunna här endast nämna några av de allra
viktigaste, vilka kunna sägas representera helt nya typer.
Amerikanaren W. S. Burroughs konstruerade år 1882 den första verkligt brukbara
tryckande (»skrivande») additionsmaskinen, av vilken de första exemplaren började
fabriks-mässigt framställas år 1891. Av de icke tryckande additionsmaskinerna
(»kalkylerings-maskiner») synas de första ha börjat tillverkas av Felt och Tarrant år 1889.
Den första maskinen, som möjhggjorde multiplikation med en enda vevomvridning
för varje multiplikatorenhet, konstruerades av bajraren professor Selling år 1886, men
den av schweizaren Steiger år 1892 uppfunna »Millionär»-maskinen är den mest bekanta
av denna typ. År 1902 konstruerade tysken Rechnitzer en maskin, som möjhggjorde
inställande av såväl multiplikator som multiplikand och uträkning medelst ett enda
vevslag, men denna synes icke ha vunnit någon nämnvärd utbredning.
Tryckande additionsmaskiner av 10-tangenttyp (med blott en tangent för varje siffra)
konstruerades av flera olika uppfinnare redan under 1890-talet, men den första
framgångsrika fabrikationen börjades ej förrän 1902 i Amerika av Dalton.
Det första patentet på en kombinerad skriv- ock räknemaskin uttogs i Förenta
staterna av A. C. Ludlum år 1888, men någon nämnvärd betydelse började detta slags
maskiner icke få förrän omkring år 1905, då Elliott-Fishermaskinen utrustades med vertikala
additionsverk, och omkring år 1907, då de s. k. Wahl-räkneverken infördes i kombination
med bl. a. Remingtonskrivmaskiner. Något senare framträdde Moon-Hopkins med sin
kombinerade skriv- och räknemaskin, med vars hjälp icke blott addition och subtraktion
utan även multiplikation utföres direkt med automatisk tryckning av resultatet.
Av svenska räknemaskinkonstruktörer må nämnas: Georg och Edvard Scheutz,
som (omkring år 1855) fulländat engelsmannen Babbages s. k. differensmaskin (för
uträkning och tryckning av logaritm-tabeller); M. Wiberg, som (1875) konstruerat en
annan, fullt brukbar dylik maskin; samt 0. Luttropp, vilken år 1924 erhållit patent
på en tryckande kombinerad additions- och multiplikationsmaskin av 10-tangenttyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
