Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Räknehjälpmedel - Räknemaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄKNEHJÄLPMEDEL. RÄKNEMASKINER.
909
Den sista nu kända verkligt fristående uppfinningen inom räknemaskinernas
område är gjord av norrmannen R. Hofgaard och patenterad år 1924. Den princip, som
ligger till grund härför, är såvitt vi ha oss bekant fullständigt ny inom detta område.
Maskinen i fråga grundar sig nämligen icke såsom alla nu i marknaden befintliga
räknemaskiner på mekanisk princip — en utveckling av Pascals och Leibniz idéer — utan
på helt elektrisk princip, i det att räkneorganen bestå av elektriska reläer. Då redan de
båda hittills framställda försöksmaskinerna ha visat sig med förvånansvärd lätthet och
säkerhet utföra såväl additioner och (direkta) subtraktioner som multiplikationer och
divisioner samt därtill möjliggöra automatiskt nedskrivande av resultaten, torde man
ha rätt att ställa höga förväntningar på denna princips praktiska, mångsidiga
användbarhet i framtiden.
Räknemaskinernas klassificering. Med hjälp av de numera allmänt sålda
räknemaskinerna kunna uträkningar efter alla de fyra enkla räknesätten utföras. Men i de
flesta fall äro de olika typerna konstruerade med särskild tanke på ett eller två av de fyra
räknesätten. Man skiljer därför vanligen mellan å ena sidan multiplikationsmaskiner,
som huvudsakligen äro lämpade för multiplikation och division, och å den andra
additions-maskiner, huvudsakligen lämpade för addition; subtraktion kunde icke på de förut
tillverkade additionsmaskinerna utföras annat än med hjälp av den s. k.
komplementmetoden, men på senare tid ha de flesta additionsmaskinerna försetts med ett särskilt
sub-traktionsverk, varigenom direkt subtraktion möjliggöres.
Även om ett stort antal additionsmaskiner och några få multiplikationsmaskiner
äro försedda med tryckningsmekanism, så avser denna endast siffror. För att möjliggöra
tryckning även av bokstäver måste man vidtaga särskilda anordningar. Alla maskiner
utrustade med dylika komma här att sammanfattas under benämningen »kombinerade
skriv- och räknemaskiner»; understundom benämnas dessa också, med tanke på
huvudanvändningsändamålet, »bokföringsmaskiner». Då vi till denna kategori hänföra
Hof-gaards elektriska maskin, sker det, emedan de hittills utprovade modellerna ha gjorts
uteslutande i kombination med skrivmaskiner. Även beträffande andra maskiner kan
man göra anspråk på att få dem hänförda till två av de nu nämnda huvudtyperna —
vissa fabrikanter kalla sina apparater »universalräknemaskiner» — men hänsyn tages här
endast till det ändamål, som synes oss ligga bäst till för varje maskins speciella
konstruktion.
I fortsättningen komma vi, enligt dessa riktlinjer, att skildra räknemaskinerna
enligt följande indelningsgrund:
I. Multiplikationsmaskiner.
a. Trappvals- eller Thomastypen.
b. Pinnhjuls- eller Odhnertypen.
c. Proportionalstångstyp.
d. Multiplikationskropps- eller Millionärtypen.
II. Additionsmaskiner.
a. Med stiftinställning.
b. Tangentmaskiner icke tryckande (Comptometertypen).
c. Tryckande maskiner med fullständigt tangentbord (Burroughstypen).
d. Tryckande maskiner av 10-tangents- eller Daltontyp.
e. Tryckande kombinerade additions- och multiplikationsmaskiner (Luttropp),
f. Kassaregisterapparater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
