Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Registreringshjälpmedel - Hjälpmedel för registrering av handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGISTRERINGSHJÄLPMEDEL FÖR HANDLINGAR.
933
Viktigast av de nyare möblerna för registreringsändamål är det s. k.
vertikalskåpet för förvaring av brev, räkningar, kopior, kontrakt och liknande affärshandlingar.
Dokumenten förvaras här stående som korten i ett vertikalt kortsystem, lådorna äro
djupa (c:a 70 cm) och i mitten av den nedre delen utrustade med en i lådans
längdriktning placerad metallstav, som kan införas på framsidan och fastskruvas i bakre
lådväggen; på denna sitta tjocka registerkort fast, vilka i övre delen äro försedda med
uppskjutande rubrik-flikar, i likhet med vad som förekommer på ledningskorten i ett
kortsystem. Genom särskilda styrningsanordningar har man gjort det möjligt att draga
ut lådorna i praktiskt taget hela deras längd, utan att man behöver stödja dem. Genom
anbringande av kulor i utdragningsmekanismen (ett svenskt patent Kulo finnes för
en dylik anordning) har man lyckats nedbringa motståndet vid en lådas inskjutande
och utdragande till ett minimum.
Vertikalskåpet medför den fördelen vid förvaring av korrespondens, att materialet
lätt kan inlåsas (med blott ett lås till varje skåp om 3 å 4 lådor), att handlingarna
förvaras dammfritt, att över- och omflyttningar av papperen kunna verkställas utan
tids-utdräkt, och att registreringen kan ske efter lättöverskådliga principer. Skåpet kräver
emellertid rätt stort utrymme, beroende på att lådorna äro djupa och måste kunna
utdragas långt, samt därpå att skåpen ej lämpligen kunna byggas högre än till normal
brösthöjd.
I Sverige förvaras handlingarna i vertikalskåp nästan undantagslöst stående, med
stöd i lådans botten. I Tyskland har man under senare år i stor utsträckning börjat
använda upphängningsanordningar för handlingar i vertikalskåp (pHänge-Registraturii},
vilket bl. a. väsentligt befordrar överskådligheten.
Under senare år har man börjat att på sina håll ersätta trämöblerna på kontor
med stålmöbler, som anses vara mera brandsäkra och något varaktigare. För att de
skola erbjuda något väsentligt skydd mot eldfara är det emellertid nödvändigt, att de
äro tillverkade av kallvalsat stål samt försedda med dubbla bottnar. Kostnaden torde
i vårt land i allmänhet ställa sig ungefär lika hög som för trämöbler.
Samlingspärmar. I den »gamla goda tiden» samlade man i regel korrespondens
och andra handlingar »på hög» i kronologisk ordning för att senare binda in dem i pärmar
och eventuellt försegla häfttråden. Handlingarna måste i dylika fall alltid numreras
och ett särskilt alfabetiskt register med nummerhänvisningar uppställas. Att i en dylik
»brevbok» följa korrespondensen med en viss firma under ett helt år erbjöd
uppenbarligen rätt stora vanskligheter. Vår ännu gällande bokföringslag utgår dock från
en dylik ordning av inkommande brev samt avskrifter av utgående handlingar.
Bekvämare former för registrering av korrespondensen hava länge eftersträvats,
vilket bl. a. framgår därav, att det första engelska patentet på en »snabbhäftningspärm»
är över 100 år gammalt (J. I. Hawkins år 1825). Till de äldsta uppfinningarna inom
detta område höra engelsmannen Ph. Watts’ häft- och hålstansningsmaskin av år 1832
samt hans landsman G. R. d’Harcourts samlingspärm med böjliga ståltrådar, på vilka
breven träddes upp. En häftpärm för förvaring av handlingar utan hålstansning eller
häftning uppfanns 1838 av fransmannen S. Boubé. Det dröjde emellertid ända till
slutet av 1870-talet, innan en verkligt praktisk samlingspärm för korrespondens
uppfanns av amerikanaren Shannon. De första Shannon-pärmarna torde hava kommit
till vårt land under 1880-talet, men det dröjde dock in på det följande decenniet, innan
man inom svenska affärskontor började allmänt övergå från den kronologiska
ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
