Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Kommunikationshjälpmedel (inom kontoret) - Anordningar för överföring av muntliga meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNIKATIONSHJÄLPMEDEL.
935
tillbaka och diktera ett brev för privatsekreteraren, som sitter i ett annat rum);
svars-meddelandena från de andra apparaterna förmedlas till honom genom högtalaren. Man
kan emellertid även inkoppla flera av de övriga apparaterna på en gång; härigenom blir
det möjligt för affärsledaren att giva direktiv till alla avdelningscheferna samtidigt
eller att låta dem lyssna på en i hans rum pågående viktigare konferens. — Dylika
apparater äro rena lokaltelefoner och stå icke i förbindelse med det allmänna nätet.
Telefoner av denna typ tillverkas numera även i Sverige av Telefon-Aktiebolaget
L. M. Ericsson.
Dikteringsapparater. Fastän Edisons fonograf uppfanns år 1877, dröjde det
omkring 20 år, innan man kom på tanken att utnyttja densamma för mottagande och
avgivande av diktat inom affärskontor. De flesta av de nu tillverkade
dikteringsmaski-nerna äro direkt baserade på Edison-fonografens idé. Det talade ordet registreras på
vax-cylindrar av 15—20 cm längd
(9 å vidstående fig.). En elektrisk
motor, anknuten till ljusledningen,
driver en axel, till vilken man kan
inkoppla vaxcylindern genom att
trycka på en knapp (med foten eller
handen). In- och urkopplingen sker
mycket snabbt, alltefter som den
dikterande vill tala eller avbryta
diktatet för att överlägga om
fortsättningen. Vid avlyssningen
märkes praktiskt taget ingenting av
in- och urkopplingarna, varför
diktatet då gör ett fullt
sammanhängande intryck. Man talar i
en (avtagbar) glastratt med
slang
förbindelse till membranen 18. Om man under dikteringens gång önskar avlyssna
vad som sagts, sker detta genom att man med ett enkelt grepp kastar om en spak 6 på
membranen. — Då nedskrivning av diktatet skall verkställas, användes en dubbel
hörlur, som sättes på maskinskrivarens huvud, så att båda händerna äro fria. Även
i detta fall kan in- och urkoppling ske (med tryck av foten) huru ofta och var som helst;
man kan även höra om diktatet upprepade gånger och ställa maskinen på hastigare
eller saktare gång (varvid rösten dock höres gällare eller grövre). Cylindrarna kunna
upptaga diktat motsvarande 3 å 4 fullskrivna kvarto-sidor, och efter användningen
kunna de omslipas några tiotal gånger.
Apparater av detta slag hava den stora fördelen att göra den dikterande fullständigt
oberoende av stenograf; han kan diktera hur fort som helst, utan att störas av några
frågor, och när som helst; flera personer kunna samtidigt (på var sin dikteringsapparat)
diktera för samma maskinskrivare. En olägenhet är emellertid, att vaxcylindrarna vid
vårdslöst handha vande kunna gå sönder, vidare att den dikterande måste vänja sig att använda
klar och tydlig röst. Men den främsta orsaken till att dikteringsmaskiner icke vunnit någon
större utbredning på svenska kontor torde vara att söka däri, att maskinskriverskorna
äro rädda för att glömma sina färdigheter i stenografi och därför göra obstruktion.
Diktering på främmande språk torde också lämpa sig mindre väl för dessa apparater.
Fig. 1067. Dikteringsmaskin (Dictaphon).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
