Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Passiva och aktiva folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lätt och hastigt förvärfvat, utan att känna något
synnerligt behof af vidare utbildning. Den passiva
rasen har aldrig af fritt begär att kolonisera
invandrat i det land, der vi finna honom bosatt. Der
han utvandrat från sitt ursprungliga hemland
och nedsatt sig i trakter, som ej i allo synas
öfverensstämma med hans lefnadsvanor, kunna vi med
säkerhet antaga, att han blifvit undanträngd af
de aktiva urfolken. I de mot norden undanträngda
finnarna, i bretonerna, irerna och måhända äfven
i slaverna finna vi erinringar om denna typ, hvars
mest utpräglade form de gamla mejikanska (fig. 33),
egyptiska och indiska bildverken ställa för våra
ögon. Intressant och för hela rasens karakter
ganska betecknande är, att de indiska afbildningarna
sammansmälta de manliga och qvinliga formerna, såsom
t. ex. på buddabilderna är fallet.
Härmed är dock ej sagdt, att den passiva rasen saknar
krafter: de yttra sig blott annorlunda. I följd af de
klimatiska förhållandena framlefva folken lugnt sitt
lif i njutningen af det redan förvärfvade, gerna
underkastande sig en höfdings eller en främmande
eröfrares välde. Med en ovanlig fruktsamhet fylla
och öfverbefolka de sitt område, men endast den
yttersta nöd kan förmå dem att öfvergifva sitt gamla
hem. Individernas liksom folkens utveckling är mycket
hastig, hastigare till och med än hos de aktiva
folken, men besittningen, erfarenheten beledsagas af
fruktan för förlusten. Det förvärfvade blir derför
ängsligt bevakadt och sorgfälligt inregistreradt. Så
som lifvets förhållanden en gång gestaltat sig,
så böra de ock allt framgent förblifva. Hvarje
förändring, vore hon också ett obestridligt
framsteg och innebure en afgjord förbättring,
undvikes på det sorgfälligaste. Denna obenägenhet
för allt nytt måste vara i högsta grad gynsam för
dynastiernas utbildning. Embete, värdighet, yrke äro
allesammans rent ärftliga, och vi finna derför det
frihetsfiendtliga kastväsendet som ett hufvuddrag
hos den passiva rasen.
Jemförelsen med en qvinlig organism är ej
olämpligt vald. Nationerna af denna ras ha en
kort blomstringstid, hvarunder de mycket hastigt
utveckla sig och snart lemna de aktiva folken bakom
sig. Men ha de en gång väl uppnått zenit för sin
utbildning, så är det endast i det förflutna, de
se någonting stort, och dit drömma de sig äfven
oupphörligt tillbaka. Egypterna, kineserna och
inderna egde först af alla folk betydliga insigter
i astronomi, fysik, nautik och de matematiska
vetenskaperna i allmänhet. Kemiska och medicinska
studier idkades redan i urgamla tider af de egyptiska
presterna. Kineserna gjorde redan i den grå forntiden
de uppfinningar, hvartill Europas aktiva folk först
under de senaste århundradena kommit; men liksom
bonden, som från marken upptar den oslipade diamanten,
i honom endast ser en glänsande leksak, förmådde de
ej fatta betydelsen af dessa upptäckter, som hos oss
omgestaltat och förädlat hela lifvet. Krutet har
ej gjort någon epok i kinesernas krigföringssätt,
kompassen ej gifvit upphof till en vetenskaplig
sjöfart, boktryckarkonsten ej kunnat visa sin
civiliserande betydelse. Att utforska tingens väsen,
organiska sammanhang och inre lagbundenhet har ej
blifvit de passiva folken förunnadt. De sakna derför
äfven förmågan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
