Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födoämnen. Eldens användande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de nordamerikanska indianerna torka köttet af
bisonoxen och bereda deraf pemmikan; det torkade
köttet bultas och blandas med björnister eller
talg af andra djur, och man får på detta sätt ett
födoämne, som i synnerhet om vintern är af stort
värde. Grönländarna låta köttet frysa för att få det
att hålla sig, och det till hälften frusna, ofta äfven
till hälften skämda sälköttet ätes af dem med den
förträffligaste aptit. Tillagningen lemnar i afseende
på renlighet allt att önska. Fingrarna få tjena till
gaffel, och vill en grönländare vara riktigt artig
mot sin gäst, afslickar han först med tungan blodet
och smolket, som i kitteln satt sig på köttstycket,
och det skulle vara en grof ohöflighet att ej vilja
mottaga, hvad som så artigt bjudes.
Fig. 43. En boshman på gnujagt.
Lapparna och tunguserna koka köttet i hafsvatten, och
den tillsats af rötter och starkt luktande kryddor,
de gifva det, förråder en ytterligare fullkomning
af kokkonsten. Jemte det salta hafsvattnet användes
äfven snart stensalt, der det är åtkomligt, som medel
att förvara köttet; men alltid är det i främsta
rummet de i norden boende stammarna, som på detta
sätt sörja för framtiden. Der större hjordar finnas,
uppstår snart smör- och ostberedning. Lapparna låta
renmjölken frysa i stora kärl, hugga sönder henne i
stycken och begagna dessa till mynt. Hos jakuterna
ätes smöret i stora klimpar eller smältes och drickes.
Den naturliga drycken är vattnet. Dess allmänna,
ymniga förekomst äfvensom utmärkta förmåga att släcka
törsten gör alla andra drycker öfverflödiga. Det
förblir derför också länge den enda. Endast blodet
af nyss dödade djur begagnas ännu jemte vattnet att
stilla törsten. Men märkvärdigt är, att mjölken,
hvartill likväl den unga menniskan först är anvisad,
af de råa urfolken föga eller alls icke användes
härtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
