Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rusdrycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutligen för en lindrig jäsning. Drycken är ej
så rusande som våra spritdrycker, men förtärd i
tillräckliga qvantiteter, åstadkommer han fullkomligt
den verkan, som åsyftas.
De krimska tatarerna låta hirskornet jäsa, och deraf
tillreda äfven araberna, abessinerna och andra
afrikanska stammar en rusdryck. Herden på södra
sluttningen af Himalaja sörplar genom ett bamburör
uti sig sin murva, likaledes ett öl af en hirssort,
och södra Rysslands steppbo berusar sig med den af
råg tillredda qvassen.
Dernäst i ordningen komma vin och vinartade
drycker. Huru gammalt bruket deraf är, bevisar sagan
om syndafloden. Der vinrankan trifves, begagnar man
hennes drufva till medel mot sorgerna, och andra
länder förstå att tillgodogöra andra naturalster
för samma ändamål. De afrikanska jägarstammarna
borra vissa palmarter, tappa saften och låta den
jäsa. Så oljpalmen på Afrikas vestra kust eller
den oöfverträffliga caryota urens, som på tjugufyra
timmar skall gifva omkring sjutton svenska kannor.
Det deraf erhållna palmvinet kallas toddy. Karaka
bereder man af saften, som utflyter ur kokospalmens
sårade blomholk. Guarago deremot är vinet af
sockerrörets saft, som, i likhet med palmsaften, af
sig sjelf öfvergår i jäsning. Hos de gamla germanerna
och nordborna och ännu hos många nordiska folk finna
vi det af honung brygda mjödet. Ja, hos herdefolken
förvandlas till och med mjölken genom en viss
behandling till en rusdryck, och hos mongolerna anses
i detta hänseende stomjölken för synnerligt gifvande.
I alla jästa drycker, de må vara beredda af
tuggad majs eller, såsom kalmuckernas borv, af
rått fårkött, är det ett och samma ämne, som gör
deras verkan så eftersökt. Detta ämne är alkoholen,
hvars framställande i rent tillstånd först lyckades
araberna, hvilka ungefär i 12:e århundradet uppfunno
distilleringskonsten.
Samma inre öfverensstämmelse, som råder mellan de
drycker, hvilka af menniskan befunnits lifvande
och muntrande, visar sig äfven mellan de medel,
hon begagnar för att lugna sinnet och låta själen
försjunka i angenäma drömmar. Men vi kunna ej heller
här angifva någon viss tid för uppkomsten af en vana,
som är herskande öfver hela jorden.
Kaffe, te, tobak – förefaller det ej sällsamt,
om vi sammanställa dessa den nyare kulturens
behof med den råe indianens? Och likväl har en
sådan jemförelse en djupt liggande orsak, som
ledt den menskliga instinkten, ehuru först våra
dagars kemiska forskningar bragt henne till fullt
medvetande. Liksom i de jästa dryckerna alkoholen
var en aldrig felande beståndsdel, finnas äfven
i den klass af näringsmedel, vi här åsyfta, vissa
narkotiska ämnen, som, återkommande under de mest
olika former, på folkens välbefinnande utöfva ett
väsentligt inflytande, och vi skola se, att, om än
olikheter visa sig i den yttre form, hvari behofvet
hos olika folk söker tillfredsställelse, i behofvet
sjelft en märkvärdig öfverensstämmelse eger rum.
Förtärandet af narkotiska ämnen är mer än en
blott vana. Tobaksrökandet är utmärkande för ett
kulturtillstånd, ja, det är ett kulturtillstånd. Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
