Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pålbygnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de la Cosa, hvars följeslagare Amerigo Vespucci var,
kallade en liten indianby i närheten af Maracaibo
Venezuela (det lilla Venezia), ett namn, som sedan
öfvergått på en af Sydamerikas republiker.
Pålbygnadernas ålder i Schweiz låter ej med visshet
bestämma sig. Åtskiljandet af en sten- och en
bronsperiod, vid hvilkas gräns deras uppkomst torde
vara att söka, är i kronologiskt hänseende någonting
så obestämdt, att det knappast kan ge oss någon
måttstock. Något, om än obetydligt säkrare hållpunkter
gifva oss deremot geologiska tilldragelser, som sedan
denna tid verkat oupphörliga förändringar och i dessa
gifvit oss en måttstock. Så synes det t. ex. bevisadt,
att ännu 300 år efter Kristus Neuchatelsjön gick ända
upp till det gamla Eborodunum, medan dess stränder nu
befinna sig öfver 3000 fot från den romersk-galliska
kolonin. I Oberthal deremot, 3,368 fot ofvanför
Eborodunum, knapt tre och en tredjedels fot under
flodens alluvium, finnas lemningar af en pålbygnadsby,
hvilken således, om vattnet dragit sig lika hastigt
tillbaka, kan göra anspråk på en ålder af minst
3000–4000 år.
Fig. 55. Det inre af en koja på Luisiaderna.
I många tropiska länder är kojornas uppförande
på en luftig platform af pålverk i följd af
markens feberalstrande utdunstningar nästan en
nödvändighet. Afbildningen på fig. 55 visar oss det
inre af en på pålar uppförd koja från Luisiaderna,
och fig. 56 infödingarnas bostäder på Tahiti. De
senares sidoväggar bestå af flätverk och innehålla
ingången. De kunna efter behag borttagas eller
uppsättas, allt efter som väderleken fordrar. Taken
äro täckta med blad och golfven belagda med
mattor. Stundom är i golfvet anbragt ett slags
falldörr, hvarigenom smuts och orenlighet bortskaffas
ur kojans inre. Dylika bostäder finner man på Mendoza-,
Vänskaps-, Sällskaps- och Radaköarna m. fl.
Hittills ha vi syselsatt oss med den utveckling af
bostaden, som kan ega rum bland folkstammar, hvilka
naturen medgifver att tillbringa största delen af sin
tid i det fria. Till och med de fasta bostäderna ha
hos sådana folk en mycket lätt bygnadsstil, och vid
deras uppförande begagnas förnämligast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
