- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
78

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tatuering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vestafrikas negrer ingnida sig med fett och
öfverpudra derefter hela kroppen eller delar deraf
med guldstoft. Kiessler berättar, att den mäktige
konungen af Ashanti kunde utan svårighet fylla ett
helt oxhufvud med guld. När han i full gala går ut
att spatsera, har han guldsandaler och händer och
fötter till den grad belastade med guldspännen och
stycken af massivt guld, att han, för att ej af sin
börda tryckas till marken, måste lägga sina armar
på skuldrorna af två män, som gå framför honom,
en på hvardera sidan. På sådana promenader och vid
andra offentliga tillfällen omgifves han af tusentals
qvinnor, hvilkas nakna kroppar äro ingnidna med ett
slags växtsmör och öfverpudrade med guldstoft. På
samma sätt utstyras äfven ofta liken efter rika
personer; man sticker dessutom guld i munnen på dem
och behänger dermed likets alla delar.

Sällsynta alster ur växtriket äro äfven mycket
eftersökta. Välluktande oljor användas till salvor
och ingnidas i håret. Det är i synnerhet hufvudet
med sin naturliga hårprydnad, som är föremål för en
outtröttlig omsorg, och särskildt skildras negrerna
af alla resande som uppfinningsrika hårkonstnärer.
Somliga raka hela hufvudet och qvarlemna blott en
smal, från pannan till nacken gående rand, andra
afklippa håret ända till en fläck, som i form af en
half krets sträcker sig omkring hvartdera örat.
Qvinnorna deremot fläta och uppfästa det med tillhjelp
af kådor och välluktande oljor i allahanda former,
som endast en hårfrisörs sakkunniga hand skulle kunna
utreda och beskrifva och hvaraf vi här, i stället
för långa och många ord, (i fig. 71–74) meddela
några afbildningar. Hos många folk äro särskilda
hårdrägter tecken till deras högre eller lägre stånd,
och ännu hos grekerna eller romarna var det slafvarna
förbjudet att bära långt hår, ett bruk, som endast
ansågs tillhöra de fria.

Fig. 71. Asjiraqvinnornas hårklädsel.

Fig. 72. Loandaqvinnornas hårklädsel.

På hufvudet anbringas äfven den prydnad, som utmärker
personens ställning, antingen en enkel örnfjäder, som
den tappre höfdingen från Ontarios stränder sätter
i sitt hår, eller en tung krona, en hjelm eller ett
med ädelstenar besatt diadem. Det är ej längre endast
råämnets värde, som gör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free