Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. s. v., allt efter som de anträffade fynden
förekommo tillsammans med benen af det ena eller
andra djuret. För mensklighetens urhistoria ha
dylika indelningar ett visst värde, ehuru de aldrig
kunna göra anspråk på sträng tillförlitlighet. For
vårt ändamål, som endast går ut på att gifva en
kort redogörelse för de första redskapens långsamma
utveckling, de första uppfinningarnas tid, bortfaller
det nästan helt och hållet, och vi kunna inskränka
oss till att blott omnämna dem.
I de förut omnämda kjökkenmöddinger (se sid. 11),
som finnas i Danmark och på de angränsande kusterna,
förekomma redskap, vapen och verktyg af sten, och
nästan alltid endast af oslipad sten. Slipade äro
mycket sällsynta och härröra sannolikt från senare
invandrare, gånggrifternas folk, af hvilka snäckätarna
här anträffades. Ett eller annat slipadt stenredskap,
som begagnades af de förra, kunde lätt ha fallit i
det råare folkets händer och förirrat sig i deras
snäckhögar.
Som vi sett, finnas äfven bland afskrädeslemningarna
från Danmarks äldsta invånare ben af tjädern; dessa
lemningar måste således härröra från en tid, då
granen var skogsträd i dessa trakter. Men denna tid
ligger mycket långt bortom våra dagar, ty Danmark
har för närvarande inga barrskogar mer, endast
boken, och såsom torfmossarnas aflagringar visa,
har detta varit förhållandet i årtusenden. Det har
före bokperioden genomlefvat två särskilda ekperioder,
hvilkas lemningar vi finna nedbäddade i torfmossarna,
det ena lagret ofvanpå det andra. Först under det
äldsta eklagret förekomma barrträd, men ej ens de
äldsta sagorna ha något att derom berätta. Utom
de konstgjorda stensakerna och de tydligen af
menniskohand öppnade benen har intet slags intyg om
menniskans tillvaro blifvit bevaradt. Men detta är
bevis nog, och det ådagalägger dessutom, att menniskan
redan kan ha kommit i besittning af en ganska stor
konstfärdighet, innan hon blir bekant med konsten
att utdraga och bearbeta metallerna, ja, att under
vanliga förhållanden, det vill säga sådana, der ej
metallen förekommer i gedigna massor, en viss teknisk
utbildning måste föregå dess bearbetning. Bland
lemningarna från de schweiziska pålbygnaderna finna vi
ännu en stor mängd stenredskap. Jemte dem begagnades
redan en mängd olika redskap af trä, senor, skinn,
hår, horn o. s. v. Af synnerlig vigt blifva här de
brons- och kopparsaker, hvilkas förekomst förlägger
tiden för dessa pålbygnader till slutet af stenåldern
och början af den nya period, som vi beteckna med
namnet bronsåldern.
De minnen från nordens stenålder, hvilka i våra dagar
blifvit i en så förvånande mängd samlade, utmärka
sig framför nästan alla andra länders fornsaker från
samma tid genom sitt fulländade arbete och sina
vackra former. De visa, att stenåldern i Skandinavien
fått utveckla sig till en höjd, som den knapt i något
annat land har uppnått. Såsom prof på svenska arbeten
från denna period meddela vi här några afbildningar af
stensaker funna i Sverige och utan allt tvifvel äfven
tillverkade här. Fig. 85 är en s. k. bred hålmejsel af
flinta, utmärkt väl slipad och med en djupt urhålkad,
fullkomligt oskadad egg. Fig. 86 visar oss ett af
dessa beundransvärda arbeten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
