Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fortskaffningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansatta inrättning vitnar om ett högre
kulturtillstånd eller åtminstone en högre
bildningsförmåga. Medan man hos de temligen högt
bildade mongoliska stammarna i Asien nästan icke
finner något annat transportmedel än lastdjuren,
se vi deremot tsjerkesserna nästan uteslutande
begagna vagnar, och vagnar af en sådan konstruktion,
att icke ens de högt bildade kineserna hafva dem
ändamålsenligare och bättre.
Fig. 125. Eskimåsläde af hvalfiskben.
Transportmedlens utbildning beror af behofvet att
förflytta sig från ett ställe till ett annat och står
i nära samband med lusten för resor, med beröringen
med andra folk och öfver hufvud med denna längtan ut
i fjerran, hvilken vi redan anmärkt som ett särskildt
kännetecken på de kulturspridande menniskoraserna. Så
ändamålsenliga derför de passiva folkstammarnas
fortskaffningsmedel än äro, och så hastigt de än
medelst dem kunna förflytta sig, t. ex. eskimåerna
på sina slädar, äro dock alla dessa redskap ej egnade
för hela stammars vandringar och stora varutransporter.
Farkosterna höja sig föga eller intet öfver kustfartygens
ofullkomliga beskaffenhet. Kälkar och slädar äro, så framt
man ej har till sitt förfogande ett lager af snö
eller is, obrukbara i anseende till den stora kraft,
som erfordras för att sätta dem i rörelse. Och om
äfven lastdjur användas som transportmedel, är deras
lastande dock förenadt med så många svårigheter, att
de endast kunna begagnas på jemförelsevis obetydliga
sträckor och på långt när ej för alla de varor,
hvilkas fraktande måste vara önskvärdt för kulturen.
Det är i sjelfva verket en högst märklig omständighet,
att i forntiden endast de folk, hvilka såsom aktiva
nationer utöfvade ett betydligt inflytande på hela
gången af mensklighetens utveckling, fäste stor vigt
vid transportmedlens utbildning. Ehuru kineserna
egde alla hjelpmedel till träets bearbetande samt en
lång erfarenhet, kommo de dock i sin sjöfart aldrig
längre än till en kust- och flodfart. Urbefolkningarna
i Egypten, Mejico och Peru åtnöjde sig med de mest
ursprungliga fortskaffningsmedel. Trots de väldiga
uppgifter, de uppstälde för sina bygnadsarbeten,
Tömde de ej bringa sina ändamål i någon riktig
proportion till hjelpmedlen. De slösade med
ett öfvermått af kraft för att uppnå obetydliga
ändamål. Menniskan tjenstgjorde som lastdjur,
och tiden hade ej något värde. Vid byggandet af de
egyptiska pyramiderna förrättade menniskohänder och
menniskokraft alla de arbeten, till hvilkas utförande
djurets mekaniska kraft är tillräcklig. Så förekomma
väl på de egyptiska relieferna afbildningar af vagnar,
men deras användning var mycket inskränkt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
