Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ångmaskinen. Han spränger klippor, sammanbinder höjder
och berg, slår broar öfver floder och städer, bygger
hus, spinner ull, sågar sönder träd, smälter jern,
bär varor på sin rygg, för oss bort till främmande
länder och låter oss beundra deras skönheter; han tar
skytteln ur väfvarens och pennan ur skrifvarens hand,
uttorkar träsk och förvandlar dem till fruktbara fält;
han sår, skördar, mal och bakar af mjölet bröd. Saknar
en stad friskt vatten, är det han, som skaffar det
dit in; han slår mynt, gör med ett ord allt, allt, och
innan han blir gammal och utsliten, sörjer han som ett
förnuftigt väsen för frambringandet af nya maskiner,
som arbeta jemte honom och, när han försvinner,
träda i hans ställe. Huru mycket mindre antal böcker
skulle ej tryckas, om ej snällpressar kunde drifvas af
maskiner! Skulle tidningsväsendet på långt när kunnat
få en sådan utveckling, som det nu erhållit? Skulle –
på detta sätt kunde vi hålla på och fråga i oändlighet
rörande lika vigtiga ämnen, och svaret skulle alltid
låta: »Nej, icke utan ångmaskinen!»
Derigenom att ångmaskinen sätter oss i stånd att
producera så mycken kraft vi behaga, inspar han åt
oss tid, ty han låter oss så godt som ögonblickligt
frambringa en verkan, hvars åstadkommande eljest
skulle fordrat en längre tid. Denna tidsbesparande
karakter ha utom ångmaskinen äfven telegrafen och
fotografin, båda lika öfverraskande genom sina till
ett trolleri gränsande verkningar.
Ingen uppfinning i hela verlden eller någon tid kan
i afseende på det underbara i sina prestationer ens
i aflägsen mån jemföras med dessa den använda kemins
och fysikens blommor. Men hvarken telegrafin eller
fotografin skulle uppnått sin nu varande fulländning,
om de måst utveckla sig i afstängda dalar eller
inom skrån och embeten i stället for, som nu, i
offentlighetens fria luft. De förelöpare, som ligga
till grund för dem, hade redan länge varit bekanta,
men jorden var ännu ej tillräckligt beredd för fröet,
och den franska regeringen har väl sällan bättre
och med riktigare uppfattning af tiden användt några
penningar, än då hon af Daguerre köpte hans uppfinning
och öfverlemnade henne åt offentligheten.
Men vi ha ej blott blifvit rikare på tid och kraft,
vi ha äfven blifvit rikare på stoff. Först och
främst förstå vi att fullständigare göra oss naturen
till godo, och för det andra tvinga vi det stoff,
vi redan ega, att under en längre tid och i långt
mera skiftande gestalter tjena oss. Liksom en sexårig
tjenstetid tillåter staten att fora dubbelt så många
soldater i fält som en treårig, på samma sätt är det
med stoffet, som kemin lärt oss att underkasta tusende
nyttiga förvandlingar, innan det får sönderfalla
i sina elementarämnen for att å nyo blanda sig med
luften eller jorden. Det fins ej mer några affall.
Af sågspån kunna vi framställa socker, härsket smör
låter förvandla sig till en välluktande eter, som
ersätter det aromatiska doftet af äplen och ananas,
de fettämnen, som innehållas i sköljvattnet från
ullgarnsspinnerierna, tagas till vara och bearbetas
till vagnssmörja eller blifva i gasverkens retorter
förvandlade till en förträfflig lysgas; af brunkol
distillera vi olja för våra lampor och ha i paraffinet
ett lysämne, som i skönhet och ljusstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
