Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förberedande skeden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De enklaste, konstgjorda kullar utan omhägnad
(fig. 141) förekomma talrikast i norra Europa; dock
finnas de äfven annorstädes, särskildt på öarna
i den grekiska arkipelagen. De bestå antingen
af jord eller småsten, och de s. k. druidiska
likna på ett anmärkningsvärdt sätt de ostindiska
toperna. I några har man vid öppnandet funnit lik
i ett slags stenkistor eller i små, af stenhällar
bildade kamrar. Sådana äro Sveriges »gånggrifter»,
Danmarks, »jættestuer» och »runddysser», Tysklands
»hünengräber». Stundom saknas de små kamrarna
helt och hållet, eller äro de tomma. En del sådana
kullar har måhända tjenat till råmärken eller att
bevara minnet af vigtigare tilldragelser. Sålunda
läto Alarich och Childerich efter ett fredsfördrag
uppkasta två jordkullar, hvilka skulle utmärka gränsen
för hvarderas område.
Ett annat slag af dylika minnesmärken är stenpelarna
eller menhirs; de förekomma med och utan inskrifter
och synas ha varit dels sinnebilder af gudomligheter,
dels gränsstenar, dels graf- eller minnesvårdar.
Fig. 143. Kyklopisk mur i nejden af Suna.
Väggstenarna, hvilka förekomma på många ställen
i England, Sverige och Frankrike, utgöras af ett
väldigt stenblock, liggande ofvanpå ett annat eller
på en berghäll så, att det låter försätta sig i en
vaggande rörelse utan att dock förlora jemvigten. De
synas ha egt någon mystisk religiös bestämmelse eller
haft betydelsen af ett slags orakel. Portallika, af
tre stenar sammansatta minnesmärken, af portugiserna
kallade antas, finnas i vidt skilda delar af vår
hemisfer, särskildt i England och Frankrike.
Bordsstenarna, »dolmen», »lechs», »hünenbette», äro
sammansatta af flera i fyrkant sammanstälda smärre
klippblock, ofvanpå hvilka vanligen en större flat
stenhäll hvilar. Stenkistorna, »kistven», i Frankrike
kallade »grottes des fées» och särskildt ofta
förekommande i Bretagne, likna de föregående, men äro
så inrättade, att underlaget fullkomligt omsluter ett
aflångt fyrkantigt rum; stundom äro de utvidgade till
täckta gångar af ansenlig längd. Ett ännu tydligare
sträfvande efter arkitektonisk gruppering visar en
del stensättningar af enstaka upprättstående stenar,
som äro anordnade i en rät eller flera parallela rader.
Vid Carnac nära Quiberon i Bretagne stå i 11 rader nära
4 000, af hvilka ännu vid pass 1 200 stå upprätt och
några äro ända till 33 fot höga. Liksom sfinxalleerna
vid de egyptiska templen, synas de hafva utgjort ett
slags ingång till offer- eller gudstjenstplatserna.
Dessa äro för öfrigt merendels betecknade genom
stenkretsar, i Skotland och Irland kallade cromlechs,
i England stonehenges. De förekomma i Europa i synnerhet
i Danmark, Spanien, Portugal, England och Bretagne,
i Tyskland (vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
