Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikas urinvånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det flitiga bruket af hieroglyfer till inskrifter
å bygnader befrämjade utvecklingen af målarkonsten,
som härvid fann sin första större uppgift.
Den mäktigaste af de många stammar, som innehade
Anahuac (Mejico), olmekerna, bodde i Tlascala. Deras
grafkullar voro merendels uppkastade af jord,
få beklädda med huggen sten. Det förnämsta af
deras teocallier (tempel) reste sig på pyramiden
vid Cholula (fig. 144), hvilken vid basen mäter l
525 fot i fyrkant och har en höjd af 185 fot samt
är uppförd af tegel utan murbruk; pyramiderna vid
Tlascala äro mindre och brantare. Kamrarna i det
inre af dessa pyramider och af grafkullarna äro
täckta genom stenskiktens öfverkrakning. Dessutom
finner man kyklopiska murar, sannolikt återstoder af
befästningar, äfvensom cisterner och vattenledningar;
de senare äro städse öppna kanaler, förda öfver
dalarna på bankar, aldrig på broar. Murbruk synes
man ännu ej ha känt till.
Fig. 144. Teocalli vid Chohula (restaurerad framställning af O. Mothes).
Toltekerna inföllo omkring 596 e. Kr. i Mejico
och intogo år 648 riket Anahuac. De underkufvade
olmekerna och anlade först hufvudstaden Tula samt
derpå en annan, Palenque, hvars ruiner 1787 upptäcktes
af Antonio del Rio och i vårt århundrade blifvit
ytterligare beskrifna af Humboldt och andra. Båda
voro utsirade på det mest glänsande sätt. Af
bygnaderna finnas qvar ruiner i mängd, å hvilka
man tydligt kan iakttaga bygnadskonstens småningom
fortgående utveckling. Till en början vacklar man
ännu mellan trä- och stenbygnader. Pyramiderna voro
utförda i sten, och kring hvar och en af de större
afsatserna gick en rad gemak; mellan hufvudafsatserna
voro lägre trappsteg anbragta. Taken öfver gemaken,
äfvensom taken å de på toppen sig höjande templen
(teocallierna), voro utförda i trä och täckta med
jord. Äfven väggarna å framsidan voro till en
del af trä. Längre fram eftergjorde man i sten
träkonstruktioner. Från denna tid (omkring 1050
e. Kr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
