Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egyptisk stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Moeris, hvilken skapade undren i Fayum, den
konstgjorda sjön och labyrinten. Pyramiden å fjerde
sidan af den på de tre öfriga af bygnader omgifna
labyrintgården äfvensom de båda pyramiderna i sjön
voro uppförda af tegel och äro försvunna. De visade,
enligt beskrifningar, den mest utbildade pyramidform,
som vi öfver hufvud möta i Egypten, med förterrass,
pylonprydd förhall och krön af en staty eller en
liten tempelbygnad, lik de sedermera i Meroë utförda.
Vid denna tid förekomma två former af obelisker. Jemte
de vanliga qvadratiska, uppåt spetsade pelarna
förekomma äfven upprättstående hällar af rektangulär
genomskärning, något afsmalnande och uppåt slutande
i bågform. Dessa äro profana minnesvårdar, medan
obeliskerna, hvilkas namn betyder solstrålar, äfven
kallas hermespelare och äro helgade Hermes Anubis,
den gudomliga vishetens bärare, hvilken forherligas
i deras hieroglyfinskrifter. Då äfven jättesfinxen,
med ett tempel mellan frambenen, redan framställes
under Kafra, äro härmed redan under denna period alla
grunddragen till den egyptiska konststilen gifna.
Den andra perioden (17:e dynastin) omfattar ungefär
tiden från 2096 till 1730. Under denna tid af svåra
strider med de från Asien inträngande herdefolken
hyksos sönderslets landet af inbördes krig; intet
under således, att vi ej ha att nämna några stora
bygnader eller framsteg inom konsten från denna
tid. En sak måste vi dock nämna: i följd af krigen
kunde nedre Egyptens invånare blott sällan få sten
från öfre nilområdet, och der tog tempelbygnaden
öfverhand.
Fig. 164. Kolonn med hatorsmasker.
Den tredje perioden (1730–753 f. Kr.), 18:e–23:e
dynastin. Det hade slutligen lyckats den hjeltemodige
Totmes III att åter befria landet. Under honom och
hans efterträdare tilltog Egypten i makt och välstånd,
och denna tid är derför den egyptiska konstens högsta
glansperiod. Under Setos I och hans son Sesostris,
egentligen Ramses II, uppstod Osiristemplet i Abydos
och Memnonspalatset derstädes, kändt under namnet
»Osymandias’ graf». Det konst- och handelsidkande
Tebe med sina hundra portar var medelpunkten för
hela den då varande verldshandeln. Denna jättelika
stad, på hvars ruiner nu för tiden byarna Karnak,
Luxor, Medinet-Abu, Kurna m. fl. föra ett tynande
lif, äfvensom templen i Deor, Yadi Sebuan, Gerf
Hussein, Abu Samtul, det lilla templet i Kalabsje,
memnonsstoderna och en lång glänsande följd af
andra jätteverk härstamma från denna tid, hvilken
för oss dessutom är af särskildt intresse derigenom,
att hvalf under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
