Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assyrisk-babylonisk bygnadsstil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sindsjar och, tillbakaträngda af mederna, omkring 1950
eröfrade den landsträcka, der sedermera Babylon höjde
sig, att derpå Ninos, den förste af derketaderna,
omkring 1240 intog Babylon och der bygde tempel
och borgar samt härefter 1223 grundlade Ninive och
dog 1221. Om Baalstemplet nybygdes af honom eller
blott restaurerades, kan ej afgöras. Men med säkerhet
veta vi, att Nabukodonassar (Nebukad-Nezar), kort
efter det hans fader Nabopolassar befriat Babylon
från det assyriska oket, 604 f. Kr. gjorde sig till
sjelfständig herskare öfver Babylon och kort derpå,
alltså omkring 580 f. Kr., åter uppbygde Baals
förstörda torn. Nu är visserligen blott en ruinhög,
Birs-Nimrud vid Hillar, qvar af denna pyramid,
som hade mycken likhet med toltekernas teocallier,
men då skimrade bygnaden i den brokigaste färgprakt,
ty han var uppförd af glaseradt tegel. På en fyrhörnig
underbygnad af 660 fots sida höjde sig i 7 af satser
en pyramid, som emellertid så till vida afvek från de
egyptiska och olmekiska trappyramiderna, att baksidan
var långt brantare än framsidan, der de förbindande
fritrapporna hade sin plats; på den öfre plattformen
höjde sig ett torn i tre våningar, det egentliga templet.
Detta torn glänste af rika förgyllningar och mosaiker
af glaserade lerplattor. Underbygnaden var, såsom nämdes,
klädd med brokigt tegel; den nedersta afsatsen var svart,
den andra orangefärgad, den tredje röd; härpå följde i
ordning förgyllning, hvitt, blått och grönaktig
försilfring ända upp till den öfversta plattformen.
Fig. 169. Grottorna vid Ipsambul.
Efter Nimruds son Assur kallades riket Assyrien.
Asjurakbal, bibelns Sardanapalus, bygde omkring 900
f. Kr. nordvestpalatset i Nimrud, som omfattar en
mängd gemak, temligen oregelbundet grupperade.
Salarna i dessa palats voro utstyrda med mycken prakt,
brons och guld använda i öfvermått. Fig. 172
framställer en restaurerad bild af en sådan sal.
Dessa palats med sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
