Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assyrisk-babylonisk bygnadsstil - De israelitiska bygnaderna - Den pelasgisk-etruskiska konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innantak voro af trä, yttertaken platta, kolonnerna i
det inre af cederträ, liksom hos mederna, och klädda
med guldbleck. Äfven bildstoderna voro utförda på
samma sätt. Fenicerna kände redan bronsgjutningen,
men de kunde ej slå hvalf öfver större rum.
De israelitiska bygnaderna omtalas visserligen
ofta nog i bibeln, men äro ej tillräckligt noggrant
beskrifna för att kunna ge en bestämd föreställning
om stilen. Då emellertid indelningen och måtten på
förbundsarken, stiftshyddan i templet och Salomos
hus äro temligen noggrant angifna och dessa i många
afseenden förråda nära frändskap med egyptiska och
babyloniska, ja, till och med indiska bygnader för
liknande ändamål, kan man på grand af israeliternas
långvariga vistelse i Egypten och Babylonien
antaga, att de lånat en del af sin stils former
från dessa folk. Anordningen af templet är egyptisk,
de arkitektoniska detaljerna synas vara lånade från
den assyrisk-persiska konsten. Många former torde
äfven ha varit feniciska, då Salomo, som vi veta,
vid sin tempelbygnad använde arbetare från Tyrus.
Äfven grafvarna, af hvilka vid Jerusalem ett större
antal – de s. k. konunga-, domare- och profetgrafvarna
– äro bibehållna, likna i en märklig grad till anordning
och form dels klippgrafvarna vid Persepolis, dels dem
vid Kartago, ja, Absalons graf (fig. 177) är nästan
endast en kopia af graftornet i Tugga. Sanhedrins hall
och konungahallen likna till sina mått dels den persiska
konungahallen, dels de indiska klosterhallarna, så att
det ser ut, som skulle inderna ha gått i skola hos perser
och israeliter.
Fig. 177. Absalons graf.
Helt nyligen har man i Jerusalem upptäckt ett
kolonnkapitäl, som härstammar från Jehovas tempel.
Fig. 178 är en afbildning af denna hittills enda
autentiska återstod af Salomos praktbygnad.
Fig. 178. Kapitäl från templet i Jerusalem.
<b>Den pelasgisk-etruskiska konsten.>/b> Några af landskapen
i Mindre Asien, särskildt Lykien, Frygien och Lydien,
beboddes af folkslag, som tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
