- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
216

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den pelasgisk-etruskiska konsten - Den grekiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärka sig i byggandet af borgar och grafvar. Och
ej blott i totalanordning och konstruktionssätt,
utan äfven i den egentliga dekorationen sluta sig
pelasger och etrusker tydligen till asiatiska
och egyptiska förebilder. Detta se vi redan af
kolonnen i Mykene, men ännu tydligare visar det
sig å de talrika vaser af etruskiskt ursprung, som
blifvit funna i Italien, i synnerhet i Pompeji.

Fig. 183. Graf vid Castel d’Asso.

Fig. 184. Etruskiskt ornament.

Det nedersta bandet, bestående af omvexlande uddar
och kulor, är helt och hållet asiatiskt; meandern,
som begränsar ornamentet uppåt, förekommer så väl
hos assyrer och perser som hos kelter; äggbandet
finner man ofta i Egypten. Till blomsterlisten åter
(antemion), hvilken utgör hufvudpartiet, finna vi ett
motstycke redan på den nämda assyriska golfplattan.
Der är visserligen likheten med den egyptiska
lotosblomman ännu starkare; här antydes i de hvita
knopparna blott skematiskt dess sträfvande uppåt och
dess utslående, men på samma gång påminner liniernas
sirliga, långsträckta form i förening med den tvärare
böjningen i toppen mera om den egyptiska än om den
assyriska förebilden. Äfven palmetterna äro behandlade
med vida mera behag än på den assyriska golfplattan.
De [–]formiga lederna, som sammanbinda dem nedtill,
tyda på ett visserligen ännu ej fullt klart sträfvande
att åstadkomma en finare organisk förbindelse i
stället för det uppradande, som utmärker den äldre
konsten. Detta sträfvande, i förening med rytmiken
i proportioner mellan ornamentets olika lister,
hvilken tydligen afser att framhäfva rörelsens
riktning hos det parti, som skall dekoreras, är af
synnerlig vigt. Det betecknar öfver gängen inom
dekorationskonsten från en blott utfyllning af den i
fråga varande ytan till en antydan af sakens ändamål.

Den grekiska stilen. De konstälskande, lefnadsglada
invånarna i det lyckliga Hellas stodo i liflig beröring
med Mindre Asiens folk, med fenicer och egypter. Intet
under, om de äfven i afseende på skön konst voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free