Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den bysantinska bygnadsstilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig. Om de också, liksom alla romerska byggmästare,
redan voro ganska förfarna i kupolbygnaden,
lärde de sig dock nu att anbringa en rund kupol
äfven öfver ett åtthörnigt, ja, till och med öfver
ett fyrhörnigt rum. De förbundo nämligen kupolen
med den undre fyrkanten medelst s. k. hvalfkilar
(pendentiv). Sålunda intogs nästan alltid midten
af en bysantinsk kyrka af en kupol. Rundt omkring
denna funnos vanligen fyra mindre kupoler, så att
grandplanen fick utseendet af ett grekiskt kors. Ofta
utfyldes rummen mellan korsarmarna, då kyrkans
yttre form blef fullkomligt fyrkantig. Vid denna den
bysantinska kyrkbygnadens grundform stannade man för
öfrigt ej, då den skicklighet, man nått i hvalfbygnad,
möjliggjorde rikare och mera komplicerade anordningar.
Betraktandet af några planritningar skall lättast gifva
oss en klar föreställning om dessa bysantinska
kyrkbygnader. De exempel, vi för detta ändamål erbjuda
läsaren, torde på samma gång antyda, huru den bysantinska
stilen ej blott framträngde åt öster, till Armenien
och Persien, utan äfven utöfvade sitt inflytande i
vester och hufvudsakligen i öfre Italien. Sofiakyrkan
i Konstantinopel (fig. 226) bygdes 527–563, San Vitale
i Ravenna 526–539 (fig. 227), baptisteriet i Asti
i Lombardiet kort efter 900, San Lorenzo i Milano
omkring 1000 och vid samma tid kyrkan i Pitzunda i
Armenien (fig. 228).
 |
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
