Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ornamentets behandling - Forntidens och den nya tidens märkligaste bygnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af allmänheten. Detta bör helsas som ett godt
tecken, då genom stiliseringen en lösning af
de nämda motsägelserna åtminstone blir möjlig.
Fullständigt lösas kunna de dock endast genom
en förening af naturalistiska och stiliserade
former. Detta har äfven under de senare åren ofta
blifvit försökt; i synnerhet ha tapet- och tygtrycket,
sidenväfveriet och spetsindustrin i denna väg
åstadkommit en stor mångfald af nya mönster. Försöken
till en sådan förening ha visserligen ännu ej ledt
till något rätt tillfredsställande resultat; men det
oaktadt ha många af dem åtminstone så till vida
lyckats, att man kan hysa den förhoppning, att en
emancipation från de hittills rådande stilarna på
denna väg är möjlig.
Innan vi från den sköna bygnadskonsten och de med
henne jemna steg hållande tekniska konsterna vända
oss till de vanliga boningshusen och sättet för
deras uppförande, torde det ej vara våra läsare
ovälkommet, om vi lemna en jemförande öfversigt af
höjdförhållandena mellan de mest framstående bygnader
i äldre och nyare tider. Att skapa en konstgjord
upphöjning, att uppstiga så högt som möjligt från
jordytan, är ett sträfvande hos hvarje menniskostam,
som företager sig att bygga. Men huru obetydliga äro
ej alla dessa konstgjorda berg i jemförelse med den
minsta naturliga bergshöjd!
Börja vi med kyrkorna, skola sannolikt tornen till
Kölndomen (1, 2), när de en gång hunnit sin
fullbordan, bli jordens högsta bygnadsverk. De äro
nämligen beräknade att få en höjd af 512 fot och
skola således med 47 fot öfverstiga den 465 fot höga
pyramiden vid Djizeh (3). På vår afbildning (fig. 333)
resa de sig bakom pyramiden, en plats som tecknaren
med flit gifvit dem, då den nu lefvande generationen
ej skall få se någotdera af dem, huru mycket än
göres för bygnadsarbetets oafbrutna fortgång.
Münstern i Strassburg eger i sitt 1277 började och
1439 fulländade norra torn (4) det hittills högsta
i Europa. Det mäter nämligen i höjd 482 fot. Erwin
von Steinbach, hans son Johannes äfvensom mäster
Joh. Hültz från Köln ha i denna jättebygnad rest
sig en varaktig minnesvård. Midt emot münstern i
Strassburg reser sig på vår bild som n:r 5 tornet
till Stefanskyrkan i Wien, omkring 471 fot högt,
och bredvid detta det 444 fot höga, af det latinska
korset krönta tornet till katedralen i Antwerpen
(6), hvars skepp, med en längd af 522 fot, gör denna
bygnad till den största i Nederländerna. Tornet till
katedralen i Salisbury i England (8), med en höjd af
414 fot, är den högsta af alla Englands kyrkbygnader,
men öfverträffas dock i detta hänseende af San Pietro
i Rom (7), som reser sig 468 fot i höjden. Näst
denna kommer S:t Paul i London (9) med en höjd af
394 fot. Kyrkan Santa Maria del fiore i Firenze (11)
är 368 fot hög och fullbordades 1456, tolf år efter
uppbyggarens af dess 143 fot breda kupol, den berömde
Brunelleschis död. Något lägre, ungefär 350 fot, är
det lutande tornet de Asinelli i Bologna (10). Icke
mycket lägre är spiran på Vesterås domkyrka med en
höjd af 328 fot. Det för ej längesedan förstörda
porslinstornet i Nanking (13) var 229 fot högt. De
ofulländade tornen till Notre-dame i Paris (14), med en
höjd af 216 fot, och katedralen i York (16), 209 fot hög,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
