Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang: Bygnadskonsten och de tekniska konsterna i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggeriet förenade konstskolan, ur hvilken Akademien
för de fria konsterna sedermera utvecklat sig. Bland
andra af d. y. Tessins verk märka vi Steninge
herresäte i Upland, öfverståthållarehuset i Stockholm
m. fl.
Den nyaste konsten företer samma eklektiska prägel
som i det öfriga Europa. De två hufvudkällorna
äro antiken med den derur framgångna renässansen
å ena sidan och medeltiden å den andra. Försök ha
äfven blifvit gjorda att med ledning af äldre motiv
utbilda en nordisk träbygnadsstil. I renässansstil,
detta ord taget i sin vidsträcktaste mening, äro dock
de flesta märkligare bygnader från slutet af förra
och under detta århundrade uppförda. Så packhuset i
Stockholm och bondeska palatset vid Rosenbad från
förra århundradet samt den i sitt slag ensamma
orangeribygnaden i Upsala i antik-dorisk stil,
så de flesta af F. V. Scholanders bygnader, såsom
teknologiska institutet (fig. 367) samt barclayska och
warodellska husen i Stockholm, nationalmuseet efter
tysk ritning af Stiller, de märkligare stationshusen
vid statens jernvägar m. fl. Den förnämste ifraren
för upptagandet af medeltidens bygnadssätt, särdeles
dess äldre, var K. G. Brunius, hvars verk likväl
vitna om allt för stor fantasilöshet och ha en
temligen nykter och skematisk prägel. Lifligare och
effektrikare synes romanismen gestalta sig i det
pågående restaurationsarbetet af Lunds domkyrka,
hvilket ledes af H. Settervall (jfr fig. 343). Jern-
och glaskonstruktionerna ha i vårt land ännu ej
fått samma storartade användning som i de större
länderna; det är företrädesvis i några banhallar
och fabrikshusbygnader, som denna teknik hittills
blifvit tillämpad.
Ornamentiken under hela den nyare tiden har ännu
ej blifvit gjord till föremål för några särskilda
undersökningar, hvarför vi beträffande denna måste
hänvisa till hvad som ofvan blifvit sagdt angående de
allmänna europeiska förhållandena. Dock må anmärkas,
att barockperiodens bygnader lemna rikt tillfälle
till studier och mångfaldiga mönster i detta afseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
