Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timmermannens verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligast förekommande, 1 är ett tak med ett fall
eller ett pulpettak, 3–5, 7, 8, 11, 12 äro tak med
två fall eller sadeltak, 2 är ett tälttak, 13–18
kägeltak. Härjemte äro 1, 5, 9, 10, 11, 12 gafveltak,
3 är ett halfvalmtak, 4 och 7 äro valmtak, 7 tillika
mansardtak, i 8 stöta ett gafveltak och ett valmtak
tillsammans, 6 är ett stympadt gafveltak med valm,
9 ett sågtak, 10 ett korstak, 11 och 12 äro bågtak,
13 och 14 kupoler, 2 och 15 äro hjelmtak, 16 en hatt,
17 en s. k. välsk hufva, 18 en lökformig kupol.
Äro taken små, ställer man spärrarna direkt på
bjelkarna och tappar upptill ihop dem, två och två;
men vid större tak hvila spärrarna, för att de ej
skola böja sig, allt efter sin längd på två eller
tre tvärs under dern lagda, alltså i samma riktning
som taket gående bjelkar, »remstycken», hvilka i sin
ordning hvila på stöttor. Vill man draga noga fördel
af utrymmet, delar man vinden genom »hanbjelkar»
i två våningar, ja stundom, i stora bygnader med
höga tak, i ännu flera. Likaså brukar man ofta, för
att vinna större utrymme, då detta eljest betydligt
inskränkes genom de nu mera brukliga låga taken,
ej lägga bjelkarna på murens öfversta kant, utan
något djupare; härigenom uppkommer ett försänkt
»bjelklag». Fig. 373 visar ett sådant tak.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
