Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygnaderna i industrins tjenst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fyllandet af hans egna personliga behof. Först
i den mån stadslifvet utbildades, ändrades detta
förhållande. Så finna vi redan i Pompejis ruiner rum,
ja, hela bygnader, hvilka voro afsedda för utöfvandet
af ett bestämdt yrke. Äfven i Tyskland framträder
något liknande, i den mån städerna tilltaga i
makt. Ett förhållande utbildade sig, som länge
blef oförändradt. Medan patricierna uppförde
sina ståtliga palats längs de stora hufvudgatorna,
reste sig i gränderna bredvid det ena huset efter
det andra, redan genom sitt yttre vitnande om sin
egares anspråkslösare levnadsställning. Ännu stå många
hundra sådana hus qvar som vitnesbörd om forna tiders
förhållanden; ja, dessa förhållanden äro i många
småstäder ännu på det hela taget oförändrade. Låtom
oss närmare betrakta ett af dessa hus. Vid sidan
af den ej särdeles stora porten, i hvars poster
muselkrönta nisjer med säten äro inhuggna, står
ett städ, och deremot lutar sig ett halffärdigt
jerngaller. En med prydliga snirklar försedd jernstång
sticker ut öfver dörren, och vid stången hänger en
väldig nyckel, som svänges af och an i vinden, när
denna pressas fram genom den trånga gränden. När vi
kommit in genom porten, finna vi till venster en dörr,
som leder in till en låg verkstad. Framför de låga,
tätt intill hvarandra sittande fönstren åt gatan
sträcker sig ett långt verkbord, vid hvars skrufstäd
väl sex eller flera flitiga gesäller fila, borra
eller arbeta på annat sätt. I bakgrunden lågar under
en långt framskjutande spiselkappa elden, upplifvad
af en jättelik bälg. Å andra sidan förstugan ligger
en liten förrådskammare, och bakom denna leder en
mörk vindeltrappa upp till boningsrummen. Så voro
nästan alla handtverkshus anordnade till midten
af 18:e århundradet. De sista hundra åren ha här,
liksom på så många andra områden, medfört en nästan
total omstörtning.
De många uppfinningarna, som med rastlös fart följa
hvarandra, den allmänna stegringen i anspråk på
komfort och beqvämlighet, ha ökat yrkenas antal och
derjemte medfört en fördelning af arbetet, som med
hvarje dag framträder allt skarpare. I sammanhang
härmed har antalet småmästare i de olika yrkena
förminskats, på samma gång den stora industrin
tagit öfverhand. En följd häraf är åter, att den
forna patriarkaliska och innerliga förbindelsen
mellan bostad och verkstad upphört, och att den
senare i stället förvandlats till fabrikslokal. Den
stora industrins utveckling har härmed öppnat ett
nytt, förut knapt kändt område för den borgerliga
bygnadskonstens verksamhet och framåtskridande. För
hundra år sedan tänkte man vid anläggandet af en
verkstad på ingenting annat än att åstadkomma ett
efter mästarens önskan afpassadt större rum med
i bästa fall god belysning, en beqväm ut- och ingång
samt måhända en eldstad med sitt rökfång. Nu måste man
skaffa en särskild, i fråga om utrymme, belysning,
uppvärmning o. s. v. ändamålsenlig lokal för hvar
och en af de till den i fråga varande fabrikationen
hörande specialsyselsättningarna. Men, dessa lokaler
måste derjemte sluta sig till hvarandra på ett sådant
sätt, att de föremål, som skola bearbetas, aldrig
onödigtvis behöfva föras fram och tillbaka, utan som
råämnen kunna inkomma vid ena sidan af etablissementet
för att efter fullbordad vandring genom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
