Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygnaderna i det offentliga lifvets tjenst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven vid bygnader, som stå i den andliga utvecklingens
tjenst, finner man många anknytningspunkter till de
äldre formerna: så i fråga om teatern, hvilken allt mer
och mer återgår till de antika förebilderna och nästan
blott genom bibehållandet af sitt tak skiljer sig från
romarnas praktbygnader.
Dock ha äfven på detta område nya arter uppstått;
andra ha fått en betydelse, som man för kort tid
sedan knapt hade kunnat ana. Till de nästan helt
och hållet nya slagen af bygnader höra museer,
konsertsalar och utställningsbygnader; till dem,
som utvecklat sig på ett hittills ej anadt sätt,
alla bygnader för undervisning, universitet,
akademier, gymnasier, skolhus af alla slag, institut
för blinda och döfstumma o. s. v. Medan i fråga om
museer och utställningslokaler, konsert- och balsalar
m. m. fordringarna på ett sätt äro stora, men alltid
temligen enkla, i det man vill åstadkomma rymliga,
väl belysta och i akustiskt afseende fördelaktiga
salar eller sträckor af rum, bli de anspråk,
hvilka man med rätta ställer på väl anordnade
undervisningsanstalter, dag från dag allt mera
omfattande, allt mera mångsidiga och komplicerade. Att
uppställa några bestämda regler för anläggandet
af dylika bygnader, faller sig svårt, då hela
saken befinner sig i samma tillstånd af fortgående
utveckling som frågan om arbetarbostäder. Till och
med den del af skolbygnadsfrågan, hvilken väsentligen
gått framåt genom enskilda, på de sista åren gjorda
uppfinningar, har ännu icke blifvit tillfredsställande
löst. Vi mena här den följd af uppfinningar, som har
afseende på skolrummens ventilation och belysning,
på konstruktionen och anordningen af bänkar och
skrifbord, och som har till sitt mål att undanrödja
de hinder för barnets kroppsliga utbildning, som de i
senare tider så betydligt stegrade anspråken på andlig
utveckling kunnat medföra[1]. Ty blott der, hvarest den
enskilde är i andligt och kroppsligt afseende frisk,
kan en sund allmänanda, ett kraftigt samhällslif
utveckla sig. Men först i samhällslifvet, först genom
gemensam verksamhet, når menniskan det henne förelagda
målet. Denna sanning, hvilken den bildade menniskan
fullt medvetet erkänner, föresväfvar redan halfvilden
som en omedveten aning och drifver honom att sluta
sig ej blott tillsammans med sin familj, utan med
en större krets af likar. Deri förstu yttringen af
denna samhällsdrift är föreningen af flera bostäder
till gemensamma byar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
