Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olika slag af orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
floderna, vid föreningspunkten mellan stora stråkvägar,
vid kusterna och de segelbara floderna, vid en
källa i öknarna eller genom andra naturförmåner
voro gynsamma för varuutbytet, fisklägen, främmande
eröfrares befästade läger, kolonier och faktorier,
riddarborgarna i de länder, der feodalismen fått
insteg, kloster och biskopssäten, samt i nyare tider
styrelseresidens, stora fabriksanläggningar,
jernvägsstationer, utskeppningsorter för jordbruks- och
industridistrikt, landstigningsplatser för guldsökare
och andra utvandrare, m. m.
Hvar de första städerna uppstodo, är omöjligt att
med någon grad af visshet uppgifva. Otvifvelaktigt
ha de af naturliga orsaker uppväxt samtidigt på vidt
skilda håll. Vi veta blott, att de i Kina funnits
sedan de äldsta tider, och indernas heliga böcker
innehålla redan noggranna föreskrifter i afseende
på anläggningen af större och mindre orter. Vid
historiens början möta oss stora och rika städer
i vestra Asien och Egypten. Grekland blef en moder
för blomstrande städer vid Medelhafvets kuster, och
på de ställen, der Rom planterade sina örnar bland
de kufvade folken, förvandlades snart de befästade
lägren till lifliga handelsstäder, hvarifrån de
spridde sitt inflytande och sin civilisation. En
stor mängd städer i Spanien, Frankrike, England och
Tyskland har på detta sätt uppkommit.
Sedan romarna dragit sig tillbaka, följde stormännen
i de nyssnämda länderna deras exempel, i det de
tvungo sina underhafvande och lifegna att bosätta
sig i omedelbar närhet till deras befästade borgar,
ja, oftast inom dess yttre ringmur. Äfven af den
sjelfegande klassen slogo sig några mindre mäktiga ned
inom skyddet af dessa befästningar, och så uppkommo,
borgerskapen. Der läget eller borgherrns mera lysande
hofhållning och vidsträcktare makt framkallade en
lifligare samfärdsel höjde sig dessa orter till
rang af städer: på de ställen deremot, der dessa
gynsamma vilkor saknades, förblefvo de blott och bart
riddargods. De egentliga byarna, slutna grupper af
fria jordegare, synas i början äfven varit försedda
med befästningar (jordvallar, palissader).
Våra svenska städer ha till större delen uppvuxit
omkring gamla offer- och tingsplatser, handelsorter,
biskopssäten, qvarnstäder, grufvor, fisklägen
o. s. v. Så Upsala, Torshälla, Sigtuna, Stockholm,
Södertelge, Arboga, Söderköping, Kalmar, Visby,
Skanör, Vexiö, Norrköping, Sala, Falun, eller omkring
välbelägna utskeppningsorter, såsom Göteborg, Gefle
och de norrländska städerna i allmänhet. Några
feodalborgar ha aldrig i vårt land bildat kärnor
för stadsbildningar.
Helt annat var deremot förhållandet i Tyskland och
andra länder i mellersta Europa. De mindre orter och
städer, som här uppstodo, kunna efter sättet for sin
uppkomst delas i tre eller fyra grupper.
Den första af dessa grupper bilda de nyssnämda
borgorterna. De stödja sig dels på romerska,
dels på tyska, men efter romerskt mönster bygda
borgar. Sättet för deras anläggning är ytterst olika
och har tydligen berott af hvarje särskild borgherres
suveräna godtycke. Vid valet af plats var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
