Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olika slag af orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mäktiga biskoparnas residens i förhållande till de
omkring dem uppstående orterna, ja, äfven till hela
trakten, nästan samma roll som riddarnas borgar.
Den tredje gruppen bilda de byar och köpingar,
som anlades af fria germaner utan direkt medverkan
af några mäktiga individer och utan att det kan med
visshet utrönas, om det skett före, under eller efter
de ifrågavarande trakternas kristnande. Då de till
större delen förekomma vid punkter, der handelsvägar
korsa hvarandra eller der de vägfarande af gammalt
brukat taga nattqvarter, ha de hufvudsakligen trafiken
att tacka för sin tillkomst. De ligga derför också
vanligen i en eller två långa husräckor utmed
vägkanten eller stranden af en flod, o. s. v. När
invånarnas antal så tillväxte, att husräckans
fortsättande i en enda linie skulle försvårat trafiken
på stället, anlades en parallelgata, som genom en
eller flera tvärgränder förenades med den första. De
saluplatser, som uppstodo, erhöllo sålunda af sig
sjelf en fyrkantig form. Med utstakning och mätning
gjorde man sig ej synnerligt besvär, och sålunda
ha dessa anläggningar endast i sina grunddrag en
regelbunden form.
Den fjerde gruppen bilda slutligen de slaviska
orterna, som utmärkas af sina kretsformiga gator. De
särskilda gårdarna i en sådan slavisk hy (man finner
dem i Mecklenburg, Pommern, Sachsen, Böhmen ej
mindre än i Ryssland) bilda en ring omkring en i det
närmaste kretsformig öppen plats, som endast på ett
ställe har en ingång och i midten innehåller en dam,
vid hvilken ett kapell reser sig, medan kyrkan ligger
inkilad mellan gårdarna. Bakom dessa ligga ytterst i
periferin trädgårdarna. Samma grundplan förete äfven
de slaviska städerna. Rundt omkring den ringformiga
saluplatsen lade sig huskretsarna, den ena utanför
den andra och åtskilda af koncentriska gator med
tvärgator, hvilka som radier åt alla håll utstrålade
från det i midten liggande torget. En sådan grundplan
ha bland andra städer Moskva och Erfurt.
Redan i slutet af 10:e århundradet insåg man
nödvändigheten att vid byggandet i städerna sätta
gränser för den enskildes godtycke. Från denna tid
finnas bygnadsordningar för Strassburg, Hildesheim,
m. fl. De ofantliga framsteg samfärdseln gjort, den
med odlingen ökade tryggheten, det allt mer utbredda
välståndet ha haft till följd, att nu mera en oändlig
mångfald råder i afseende på orternas storlek och
anläggningssätt. Man behöfver ej längre göra afseende
på en mängd yttre omständigheter, som förr hindrade
en friare rörelse på detta fält. Sålunda uppstod
småningom en mängd slag af orter, som man förr ej
kände och Vid hvilkas anläggande man nästan endast
behöfver taga hänsyn till invånarnas lefnadssätt
och förvärfskällor, ty ej ens den omgifvande naturen
spelar längre en så herskande rol, sedan menniskan
genom sina uppfinningar satt sig i stånd att göra
henne sig underdånig.
Vi vilja bland dessa olika slag af orter här endast
exempelvis uttaga det, som för vår tid måhända är
mest utmärkande, fabriksorten. Medan i den lilla
fabriksorten fabriken bildar medelpunkten på samma
sätt som borgen i medeltidens borgorter, utgöres den
i de större fabriksstäderna af anstalterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
