Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tunlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Napoleons befallning en ordentlig landsväg öfver
passet. Nu ville man bygga en jernväg, men
stigningarna voro så betydliga, att till och med
Fells system med en tandad midtskena, med hvars
tillhjelp lokomotiven arbeta sig upp för höjderna,
ej lofvade något tillfredsställande resultat
(se fig. 426). Då sprängde man sig midt igenom
berget. Borrningarna skedde från båda sidorna på
en gång. Begynnelsepunkten på savoyiska sidan vid
Modane ligger 4 206 fot öfver hafsytan, den andra
på italiensk botten vid Bardonnèche i en tjusande,
på alla sidor af berg omgifven dal 461 fot högre,
medan dock banan på ett ställe längre fram uppstiger
till en höjd af 7 300 fot.
Vid ingången till en dalklyfta i närheten af
Bardonnèche uppfördes de nödiga bygnaderna: kontor
och bostäder för ingeniörerna och arbetarna, ett
sjukhus, maskinfabriker, smedjor samt ett hus, der
apparaten for luftkomprimeringen med tillhörande
vattenreservoarer hade sin plats. I samma bygnad
funnos äfven tio stora reservoarer af jern,
liknande ångpannor, som rymde 7 500 kubikfot luft
och hvar och en försedd med ett rör. Medelst de i
dessa anbragta sinnrika ventilerna och det ur den
närliggande vattenreservoaren med en tyngd af 24
000 skålpund nedströmmande vattnet blef luften
i dessa pannor så sammantryckt, att hon, om hon
utsläpts, skulle rusat ut med en hastighet af 840
fot i sekunden, sålunda fem gånger hastigare än den
allra starkaste orkan. Hvarje maskin lemnade på detta
sätt i minuten l 400 kubikfot luft, hvilken nu genom
ett stort rör inleddes till den i tunneln arbetande
borrmaskinen. Denna bestod af fyra reservoarer för den
sammanpressade luften och dref fyra till åtta mejslar,
som läto vända sig i alla riktningar. Hvar och en af
dessa mejslar gjorde 200 slag i minuten och vred sig
dervid tillika litet omkring. Men härvid blefvo också
mejslarna ej mindre än stenen illa åtgångna. Ehuru
de hade en längd af öfver 3 fot och voro gjorda
af det hårdaste stål, utnöttes dock dagligen 150
stycken. Sedan borrhålen blifvit tillräckligt djupa,
laddades de. Under den nu följande explosionen stodo
arbetarna samt den på hjul gående maskinen trygga
bakom en stark trädörr. På detta sätt framträngde man
3 till 5 fot på dygnet. Man hade beräknat, att hela
arbetet, om det drefves samtidigt och oafbrutet från
båda sidorna, skulle upptaga en tid af tio år. Sådan
var den beräkning, som gjordes vid arbetets början,
och hon har äfven slagit fullkomligt in; hela den 41
160 fot eller öfver en mil långa tunneln blef den 25
december 1870 klockan 4 eftermiddagen, således nästan
jemt tio år efter dess påbörjande, fullbordad. Från
båda ändpunkterna uppstiger han mot midten, dock så
att den starkare stigningen ligger på den franska
sidan. Midtpunkten ligger 4 469 fot öfver hafvet. Vid
öfre ändan af det här uppstigande luftschaktet, 10 262
fot öfver hafvet och 5 792 fot öfver tunneln, står
på Frejusspetsen ett observatorium. 5 792 fot – ett
vackert djup i sanning! Jordens djupaste grufva, den
vid Kuttenberg i Böhmen, har ett djup af 3 650 fot;
dernäst kommer den vid Kitzbüchel i Tyrolen med 3 140
fot, medan Mormorsgrufvan vid Åtvid, den djupaste i
Sverige, endast hinner 1 234 fots djup. Bergets egen
värme i tunnelns midt utgör nära 27° C. Hvad betyda
väl i jemförelse med en sådan tunnel alla hittills
varande bygnader af samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
