Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viadukter och broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de särskilda delarna, hopskrufvade till större lådor,
på pontoner till bygnadsplatsen och upphissades
medelst en hydraulisk press långsamt, men säkert
på sin plats. Hopsättningen böljade den 6 maj 1848,
och 1850 var hela det väldiga arbetet fullbordadt.
Rörbroarnas teori är högst enkel. Man känner af
gammalt, att en belastad bjelke hufvudsakligen i
sina undre och öfre lager tages i anspråk; de undre
måste motstå en sönderslitande inverkan, de öfre en
sammanskjutning, medan sjelfva kärnan af bjelken
förblir så godt som oberörd. Urborrar man derför
denna mellersta del, blir bjelken lättare utan att
förlora något af sin förra fasthet. Denna grundsats
har man redan länge i smått tillämpat vid maskin-
och husbygnader, i det man ger jernbjelkar, pelare
och andra delar, som med fasthet skola förena den
största möjliga lätthet, en urhålkning eller någon
annan lämplig utskärning. Någonting underbart
förblir dock alltid genomförandet af denna i sig
sjelf så enkla ide i en så kolossal skala och för
ett sådant ändamål: en af plåtar sammannitad ihålig
bjelke, i hvilken två jernvägar drifva sin trafik.
Men i det inre af dessa rör råder ett ständigt
dunkel, och hemskt är att genomfara dem. Äfven åtgå
till deras bygnad oerhörda qvantiteter jernplåt. För
att spara material föll man då på den tanken att
utbyta rörbanornas massiva väggar mot gallerväggar,
och så uppstodo gallerbroarna. För att åskådliggöra
bygnadssättet för en sådan bro är väl intet exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
