Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägsöfverbygnad - De svenska jernvägsbygnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dertill hörande gårdarna. 4 b år ett signaltorn med
urverk, 5 administrationsbygningen, 6 lokal för
utlemnande af lättare gods, 7 postexpedition och
telegrafbyrå, 8 godsmagasin jemte expedition för
afgående och 9 för ankommande gods, 10 lokal
for lokomotivförare, eldare och bangårdsservis,
11 lokomotivstall, 12 vagnshus för passagerar- och
13 för godsvagnar, 14-16 reparationsverkstäder,
17 vattenreservoar till matande af de fasta
ångmaskinerna i dessa verkstäder, 18 kolupplag, 19
bangård för tyngre gods jemte lastkran, 20 vattenhus
till lokomotivens matande med varmt vatten, som
härifrån drifves ut i vattenkranarna (21), hvarifrån
det rinner ned i lokomotivets panna, medan detta
står öfver askgropen (22), der askan uttömmes, medan
tendern på samma gång från perrongen (23) matas med
kol. 24 är en optisk telegraf. De hittills uppräknade
lokalerna äro blott de nödvändigaste, som vid alla
bangårdsanläggningar förekomma. Den följd, hvari de
sluta sig till hvarandra, kan naturligtvis för öfrigt
vara mycket olika. Bakgrunden af vår illustration
visar oss jernvägen i hans vidare sträckning. Vi se
här, huru banan, strax sedan hon lemnat bangården,
i en nedskärning (26) korsas af en landsväg. Litet
längre fram möter en annan vägöfvergång, men denna
befinner sig i jemnhöjd med jernvägen, och här
står en banvaktarstuga jemte en optisk telegraf,
och strax bakom denna böljar en bank (27), till
hvilken, då dalen är för djup att kunna utfyllas,
sluter sig en viadukt (28), hvarpå vägen borrar ned
sig i en klippa (29) för att slutligen försvinna i
tunneln (30). Viadukten leder öfver en flod, som
genom en kanal står i samband med bangården. Och
härmed stå vi på gränsen till en annan vigtig del
af bygnadsväsendet, vattenbygnadskonsten,, hvartill
kanaler, dammar, hamnar, fyrbåkar, dockor, och
hvad de allt heta dessa anstalter för sjöfartens
befrämjande, höra. Detta område måste vi dock
tills vidare förbigå, för att i en annan del af
detta arbete ge en framställning af kanalbygnaden
ej blott i kontinenternas inre, utan äfven på de
smala sträckorna mellan ocean och ocean, äfvensom af
vattenvägarnas ordnande i allmänhet och andra dermed
sammanhängande ämnen.
De svenska jernvägsbygnaderna. England och flera
af länderna på kontinenten hade redan hunnit
öfverdraga sig med ett nät af jernvägar, innan man
här i Sverige frigjort sig från den föreställningen,
ätt jernvägsanläggningar i ett land sådant som vårt
vore omöjliga. Äran af att ha först uppträdt mot
denna fördom och segrande ådagalagt så väl fördelarna
som möjligheten af det nya samfärdsmedlets införande
äfven hos oss tillkommer öfversten grefve Adolf Eugene
von Rosen, genom hvars ihärdiga bemödanden vår första
jernväg, den mellan Örebro och Arboga med bibana till
Nora, kom till stånd. Koncessionen på anläggningen
af denna jernväg, kallad Köping-Hultbanan, gafs
1852. Isen var nu bruten, och jernvägsbyggandet
har sedan dess nästan oafbrutet fortgått. Redan vid
1853-1854 årens riksdag gafs det första anslaget till
byggande af vestra och södra stambanorna, och 1855
började arbetena dera under ledning af öfverste Nils
Ericson, ett namn, som är outplånligt inforlifvadt
med detta jättesteg i vår materiela utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
