Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lumpens beredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemnar en genom sin långfibrighet obestridligt
öfverlägsen massa. Det arbetande organet i holländaren
består af en vals, besatt med slöa knifvar, som under
valsens rotation arbeta mot ett fastsittande system af
likartade knifvar. Denna vals roterar uti en kista,
fyld med vatten och lump, hvarvid denna söndersargas
mellan knifvarna. Det hela har karakteren af ett
slags charpirispning i stort.
Holländarna förekomma dels som halftygs-, dels som
heltygsholländare. I de förra söndersargas lumpen
till hälften, hvarefter hon får namn af halftyg;
i de senare åter isoleras fibrerna helt och hållet,
så att en likformig massa erhålles, som får namn af
heltyg. Orsaken, hvarför söndermalningen ej försiggår
på en gång, är, dels att halftygsholländaren, såsom
verkställande den förberedande målningen, måste hafva
gröfre knifvar samt mindre hastighet hos valsen, än
som är ändamålsenligt vid finvalsningen, dels ock
att det lämpar sig bäst att bleka tyget i form af
halftyg, hvarför blekningen också försiggår emellan
dessa båda operationer.
Hvarje holländare (se fig. 455) består, såsom
redan blifvit nämdt, af en oval kista af trä eller
gjutjern, i förra fallet ofta invändigt beklädd med
något skyddande öfverdrag af bly eller kopparplåt,
i senare fallet med någon skyddande färg, som hindrar
jernet från att rosta. I eller nära midten af kistan
löper en från ytterväggarna afsöndrad skiljevägg,
hvarigenom ett ovalt ringformigt rum uppkommer. I den
ena, vanligen något bredare rännan ligger knifvalsen,
hvilken utgöres af en stor, på en stark jernaxel
fastkilad ekkubb (understundom finner man honom
ersatt af en gjutjernsstomme) af ungefär 2,3 fots
diameter. Denna vals är besatt med 32-72 knifvar af
jern, stål eller brons, hvilka hafva samma längd som
valsen och äro fästa parallelt med hans axel på det
sätt, att de lätt kunna utvexlas. Dessa knifvar af
1,25 till 1,5 linies tjocklek hafva ingalunda slipad
egg, emedan det alls icke är deras uppgift att verka
skärande; de äro endast något tillskärpta.
Valsen hvilar med sina tappar i lager, anbragta på
ömse sidor af kistan. Dessa lager kunna antingen
båda eller ock endast det, som är närmast valsen,
höjas eller sänkas, på det att denna må kunna,
allt efter som massan tilltager i finhet, närmas
mot det under den samma i kistans botten anbragta
grundverket. Detta utgöres af alldeles likartade
knifvar, fastkilade intill hvarandra i en fix låda af
gjutjern. Det är mellan dessa båda system af knifvar,
hvilka äro skärpta mot hvarandra, som lumpen vid
valsens rotation söndersargas. De från dennas yta
framstående knifvarna verka härvid dessutom som
skoflar, hvilka sätta massan i cirkulation. För att
underlätta denna cirkulation är den s. k. arbetssidan,
der valsen ligger, något bredare än den andra sidan,
löpsidan, hvarjemte under valsen är anordnad en
upphöjning af trä, sadeln eller berget, som
delvis smyger sig efter dess form. För att hindra
massan att kringkastas är valsen omgifven med en
huf. I denna befinna sig de s. k. tvättskifvorna,
som bestå af ramar, öfverspända med fin metallduk,
hvilken väl tillåter vattnet, men ej massan att stänka
igenom. Så länge tvättning, »vaskning», eger rum,
äro de framför liggande luckorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
