Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halmmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjenlig för finare papper. Halmen innehåller
nämligen utom andra inkrusterande beståndsdelar
mycket kiselsyra, som fordrar en synnerligt energisk
bykningsprocess för att bortskaffas och som, så länge
hon finnes till i massan, försvårar blekningen samt
gör fibrerna stela och obenägna att bilda filt. På
senaste tiden har emellertid i följd af prisstegringen
på lump halmmassan börjat användas allt mer äfven
för tillverkning af bättre papper.
Halmmassan beredes på många sätt, allt efter de
egenskaper, som fordras af den samma. Vi vilja
här blott i korthet antyda det vigtigaste vid
framställning af bättre sådan massa. Halmen, vare sig
hvete-, råg- eller hafrehalm*), sönderskäres först
på ett slags hackelsemaskin till 4-6 liniers längd,
hvarefter ledknutarna, såsom odugliga, i en för
ändamålet afsedd harpa bortskaffas. Härpå följer
bykningen af den så sönderskurna halmen, i en del
fabriker och med fördel föregången af hans kokning
i vatten, hvarigenom han uppmjukas och befrias
från en mängd ämnen, hvilka onödigtvis försvaga
luten. Potaskelut inverkar kraftigast på kiselsyran,
synnerligen om kalk tillsättes. I anseende till
potaskans högre pris begagnas dock måhända mest
bykning med kaustik soda. Denna process upprepas vid
en del fabriker
*) Råghalm är hårdast och fordrar den kraftigaste
behandlingen, dernäst i ordning hvete-, korn- och
hafrehalm. Råghalm användes mest. Majs- och rishalm
förarbetas äfven till papper, ehuru i ringa mängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
