Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Papier-maché - Pappersfabrikationen i Kina och Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de antaga en brungul färg. Derefter följer försköning
genom lackering eller på annat sätt. För en del
artiklar, som böra hafva en mera stenartad karakter,
inblandas mer eller mindre betydliga qvantiteter
målen krita, lera eller sand i massan.
Den materie, som dessa små papier-machéartiklar
innehålla, har genomgått mångfaldiga processer och
varit i mångfaldigt hänseende nyttig. Skördad som
spinnämne, förarbetas han till kläder, och sedan dessa
tjenat ut, se vi dem förvandlas till papper. När detta
kraftiga hjelpmedel för civilisationens höjande
fullgjort sitt värf, utkastas det på sophögen
för att derifrån uppsamlas och förarbetas till
toalettprydnader m. m. Menniskans arbete börjar gå
i kretsgång, liksom naturens.
Såsom exempel på en rent teknisk användning af
pappersmassa må anföras tillverkningen af de nu
mera vid kallandermaskinen (valsmangeln) oumbärliga
pappersvalsarna. Dessa tillverkas på det sätt, att
runda fuktade pappersskifvor trädas på en stark
jernaxel och sedan hoppressas under ett oerhördt
starkt tryck. Pappersbladen sammanlimma sig dä till en
ytterst tät massa, och en homogen cylinder erhålles,
som är mycket elastisk, på samma gång han besitter
stor hårdhet. Genom svarfning göres han fullkomligt
rund och erhåller en stark glans. Man har på likartadt
sätt och af likartad materie sökt tillverka den inre
stommen till jernvägshjul.
Pappersfabrikationen i Kina och Japan. I äldsta
tider fans intet papper i Kina, utan man skref
på tunna bamburörsskifvor. Senare begagnades ett
slags siden ända till 152 e. Kr. Tsailyn uppfann
sättet att genom långvarig kokning af trädbark,
hamptågor, linnelump m. m. i vatten samt derpå
följande sönderstampning erhålla en massa, hvaraf
papper kunde framställas. Denne mans namn har
blifvit berömdt, och ännu tusen år efter hans död
offrades till hans ära i tempel, som voro uppkallade
efter honom. Som råämnen till pappersfabrikationen
användas nu i Kina hamptågor, späda bambuqvistar,
mulbärsträdets bark, spanskt rör, hafsalger,
ris- och hvetehalm, silkesaffall och barken af
broussonetia papyrifera. Af särskildt intresse är
papperets framställning af bamburörsqvistar (bambusa
arundinacea). Dessa skäras i början af juni i stycken
af 6 till 7 fots längd och läggas i en kittel, fyld
med vatten, som ständigt ombytes. Sedan de legat så
i hundra dagar och derunder uppmjukats, bultas de
med hammare, och den gröna barken afskalas. Under
denna finnes ett lager af tågor, som ha mycken likhet
med tsjumma (urtica nivea). Dessa tågor läggas i
ett träkar och indränkas med vatten, hvari blifvit
inblandad en liten qvantitet släckt kalk. Träkaret
uppvärmes ej omedelbart, utan omgifves med en
mantel af koppar. När massan der under åtta dagar
och nätter hållits uppvärmd, indränkes hon i lut,
beredd af träaska, och föres i en annan kittel. Här
betäckes hon med ett lager af rishalmsaska, och
vatten tillsättes, hvarefter alltsammans bringas i
kokning. Denna behandling med lut fortsattes i sex
dagar, tills massan börjar lukta och öfvergå till
förruttnelse. Hon föres nu i stora mortlar, der hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
