Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständigt stenografiskt upptecknades, drefvo
honom företrädesvis härtill. Sedan han fattat sitt
beslut, egnade han sig med rastlös ifver åt dess
utförande och använde hvarje ledigt ögonblick till
sin uppgifts lösning, hvarvid de gamla tironska
noterna gåfvo honom ganska goda fingervisningar. Inom
två år hade han hunnit så långt, att han från 1819
kunde tjenstgöra som stenograf vid den baierska
landtdagen. Under denna hans fleråriga öfningstid
mognade hans system efter hand och erhöll allt
större fulländning; derigenom att han ständigt kunde
praktiskt pröfva och bedöma ändamålsenligheten
af hvarje ny ide, erhöll hans konst en utmärkt
ledighet och användbarhet, som de äldre systemen
saknat. Vetenskapsakademin i München gaf honom det
berömliga vitsordet, »att hans system vore nytt,
enkelt och säkert, och att det framför de hittills
brukliga, särskildt de engelska metoderna egde
det företrädet, att det vore mera lättlöpande och
flytande, genom sin inre följdriktighet enklare och
i hvarje afseende mera originelt». År 1831 beviljade
baierska ständerförsamlingen uppfinnaren enhälligt en
löneförhöjning af 500 gulden och en lika stor summa i
ändamål att utveckla och utbreda den nya konsten. Nu
var Gabelsberger satt i tillfälle att bilda elever och
att 1834 utgifva frukten af sjutton års sträfvanden,
sin utmärkta lärobok i tysk talteckenkonst eller
stenografi. Hans system utbredde sig hastigt i
Tyskland och bearbetades snart för nygrekiska,
ungarska, böhmiska och danska, samt senare för
italienska, franska, svenska, engelska, rumäniska,
polska och ryska språken. Gabelsbergers skicklige
lärjunge Wigard kallades 1833 till Sachsen, der han
grundlade det ännu bestående stenografiska institutet
i Dresden. Gabelsberger afled den 4 januari 1849.
Efter Gabelsberger död hafva åtskilliga stenografiska
föreningar bildats så väl inom som utom Tyskland
i ändamål att vidare utveckla och sprida hans
konst, liksom i samma syfte en mängd tidskrifter
på tyska, ungarska, italienska, polska, ryska
och svenska språken utgifves. I Baiern utgör
den gabelsbergerska stenografin obligatoriskt
undervisningsämne vid gymnasier och tekniska skolor;
äfven i Österrike, Preussen och Sachsen gifves det
talrika läroverk, vid hvilka stenografi blifvit
införd. I alla Tysklands parlament, med undantag af
deputeradekammaren i Berlin, användes Gabelsbergers
stenografiska system, liksom det med fördel
begagnas vid riksdagsförhandlingarna i Kjöbenhavn,
Stockholm, Helsingfors, Aten, Lemberg, Prag, Wien
m. fl. städer. Äfven i Nordamerika har det vunnit
anhängare bland tidningarnas referenter.
Gabelsbergers system har ytterligare utvecklats och
förtydligats bl. a. af H. Gratzmüller, hvars första
gången 1853 utgifna och sedan i ständigt nya upplagor
utkomna kortfattade lärobok i den gabelsbergerska
stenografin undanträngt alla öfriga dylika arbeten och
uteslutande lagts till grund för undervisningen. Hela
systemet sönderfaller i tre afdelningar. Den första
delen behandlar de stenografiska tecknens bildning
jemte deras förbindelse och sammansmältning med
hvarandra till stafvelser och ord; andra afdelningen
innefattar läran om de enskilda ordens förkortning
efter grammatikaliska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
