Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjliga besparing af tid och rum, så att det skrifna
när som helst 12:o) och af hvar och en, som lärt sig
detta system, kan läsas med samma lätthet, som om
det vore skrifvet med vanliga bokstäfver.
De gabelsbergerska stenografiska tecknen bero, liksom
vanliga bokstäfver, på liniesystemet och utmärka sig,
i motsats till många andra stenografiska typer, genom
en tydlig, klar form jemte en viss prydlighet. De
sjelfständiga vokaltecknen användas endast i vissa,
särskildt angifna fall; vokalljudet uttryckes vanligen
symboliskt i konsonanten: a genom starkt tryck,
e (ä) anses ligga i konsonanten utan särskildt märke,
i (y) uttryckes genom konsonantens höjning eller spetsighet,
o (å) och ö genom afrundning eller hvälfning,
u genom konsonantens sänkning, y genom tvenne konsonanters
genomskärning. Konsonanterna fördubblas endast,
då tvetydighet i annat fall skulle kunna uppstå;
såsom allmän regel gäller, att man skrifver efter
ljudet, ej efter vanliga rättskrifningsregler,
hvarför t. ex. bokstäfverna c och z ersättas af s;
ph, th af f och t, o. s. v. De ofta förekommande
konsonantförbindelserna sk, sj, sp, sv, m. fl. få
egna tecken; flera bokstäfver sammansmälta ofta
till ett tecken; sålunda bildar t. ex. typen för r
med en föregående konsonant nya tecken, hvari dock
de särskilda elementen kunna skönjas; likaledes
sammansmälta tecknen för m och p till ett enda, så
äfven t och v, s och t, o. s. v. Sifferförkortningar
användas blott vid hela tiotal. Endast några
få tecken, som ej tillhöra systemet, hafva
upptagits. Sigler (bestämda, antagna förkortningar
för vissa ofta förekommande ord) finnas för pronomen,
hjelp-verben, vissa partiklar, o. s. v. Härmed bör man
ej förblanda ord- och satsförkortningar,
som kunna vexla efter olika förhållanden; ordförkortningar
äro exempelvis böjningsändelsers utelemnande (såsom
substantivs genitivform, verbens personaländelser
o. d.); satsförkortningar finnas af tre slag:
formförkortning (då t. ex. endast förstafvelsen eller
ändelsen utsättes), ljudförkortning (då ensamt ordets
hufvudljud utsättes, såsom ofta vid starka verb) och
blandad förkortning (en förening af de tvenne andra).
Efter den erfarenhet, som hittills vunnits,
kan man antaga, att man med hjelp af stenografin
skrifver sex till åtta gånger så fort som med vanliga
bokstäfver. Vid våra offentliga riksdagsförhandlingar
användas vid de stenografiska protokollen papper
och blyertspenna, i Tyskland äfven understundom
pergamentsblad. Hos oss qvarsitta stenograferna vid
protokollet en timme eller mer i sönder, i Tyskland
vanligen endast 10–15 minuter, hvarefter de aflösas
och sålunda kunna omedelbart diktera det skrifna för
en renskrifvare, hvarigenom dels öfveransträngning
undvikes, dels protokollen hastigare än hos oss kunna
befordras till tryckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
