Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gutenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon medförde i hemgift åt sin man gården
zum Gudenberg i Mainz, och genom föreningen af
detta namn med sin faders förde uppfinnaren namnet
Henne Gensfleisch zum Gutenberg. Han föddes i
Mainz efter all sannolikhet i slutet af 14:e eller
senast i de första åren af 15:e århundradet. En
allvarsam resning, som Mainz’ borgare 1420 gjorde
mot de patriciska slägterna, tvang äfven familjen
Gensfleisch att gå i landsflykt. Först fjorton år
derefter dyker Gutenberg åter upp i Strassburg och
är, då vi nu göra hans bekantskap, en obemedlad
man, som i hemlighet syselsätter sig med åtskilliga
mekaniska handteringar. Huru han som ädling kommit
att vända sig åt detta håll och förskaffa sig de
derför erforderliga kunskaperna, är lika dunkelt som
hela hans ungdomshistoria. Visst är blott, att han nu
begagnade de insigter, som han måhända förut under
lyckligare omständigheter för sitt nöjes skull
förvärfvad sig, för att bereda sig inkomster. Att
äfven andra voro öfvertygade, att man med tillhjelp
af hans kunskaper kunde förtjena penningar, bevisar
ett kontrakt, som han på deras begäran ingick med
tre personer och enligt hvilket han mot en viss summa
skulle lära dem slipa ädelstenar och foliera speglar.
Fig. 495. Gutenbergsstatyn i Strassburg.
Under det deraf föranledda flitiga umgänget med
Gutenberg märkte dock snart bolagsmännen, att han
i hemlighet syselsatte sig med ännu en annan konst
och bådo honom enträget, att han skulle meddela
dem äfven denna. Gutenberg gick in härpå, och nu
afslöts ett nytt kontrakt emellan dem. Åtskilliga
författare anse troligt, att denna hemlighållna
konst varit boktrycket, och boktrycket i ett redan
temligen framskridet utvecklingsskede, och de stöda
sig härvid på handlingarna i den rättegång, som 1439 i
Strassburg anstäldes mot Gutenberg. Dessa märkvärdiga
handlingar, som 1745 af arkivarien Wenkler och
professor Schöpflin upptäcktes i ett gammalt torn i
Strassburg, kalladt «der Pfennigthurm», och af den
senare 1760 utgåfvos på trycket, gifva vid handen,
att, sedan en af bolagsmännen, Andries Dritzehn, 1438
aflidit, dennes bröder stämt Gutenberg under yrkande,
att han måtte åläggas att antingen upptaga dem som
bolagsmän i broderns ställe eller till dem utbetala
en viss summa penningar. Af vitnesmålen - man eger
sjutton sådana i behåll - framgår, att Gutenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
