Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fust och Schöffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jakob var en skicklig guldsmed, som med sina råd
och sin konstskicklighet som gravör och gjutare
kunde vara den nya firman till mycken nytta. Strax
derefter blef äfven den tredje af boktryckarkonstens
fäder, Peter Schöffer, upptagen i Fusts hus. Född
i Gernsheim, en liten stad vid Rhein i närheten af
Worms, hade han en tid som afskrifvare uppehållit sig
i Paris. Schöffer var ett ljust hufvud och en utmärkt
skönskrifvare och gjorde genom de bidrag, han gaf
till den unga konstens utbildning, hela företaget så
väsentliga tjenster, att Fust ej blott upptog honom
som tredje man i firman, utan äfven längre fram,
1465, gjorde honom till sin måg.
Sålunda hade nu omsider intelligens och
kapital förenat sig; också hann boktrycket
inom några få år en fulländning, som först under
det senaste århundradet blifvit öfverträffad. I synnerhet uppnådde
stämpelsnideriet och gjutkonsten, boktryckets
egentliga själ, redan i denna första officin en
hög grad af utbildning, hvilket särskildt skall ha
varit Schöffers förtjenst. Medan Gutenberg, enligt
det vanliga antagandet, erhöll sina stilmatriser
derigenom, att han hälde smält massa öfver en snidad
bokstaf, hade Schöffer uppfunnit det nu varande sättet
att inslå stålstämplar med upphöjda och bakvända
bokstäfver i kopparplåtar för erhållande af matriser
till Stilgjutningen, liksom äfven uppfinningen af
en ändamålsenligare metallblandning till stilmassan
och den bättre trycksvärtan skall förskrifva sig
från honom. Då han tillika använde sin talang
som skönskrifvare till att gifva bokstäfverna en
behagligare form, har han onekligen om uppfinningens
utbildning inlagt så stora förtjenster, att
efterverlden är honom skyldig tacksamhet.
Fig. 497. Facsimile ur den 42-radiga bibeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
